Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Nysunds socken - Slott och herrgårdar: Billinge, Sund, Äng, Ölsboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nysunds socken
till 317.400 kr., varav jordbruksvärdet
203.600 kr. Fri växtföljd tillämpas.
Ladugården är byggd under 1920—1930-talen. Övriga
ekonomibyggnader äro uppförda på
1700-och 1800-talen. De äro liksom
arbetarbostäderna i senare tid till- och ombyggda samt
moderniserade. På gården bedrives ett
intensivt avelsarbete med SRB-ras, och
besättningen omfattar i regel ca 70 kor samt ungtjurar
och ungnöt, tillsammans ca 200 nötkreatur.
Vidare bedrives en betydande uppfödning av
nordsvenska hästar, och Sund torde numera
vara den största enskilda hästuppfödaren i
landet av nordsvensk ras. Skördetröska och
traktorer användas vid gården. Såg för eget
behov samt en större handelsträdgård med
ett antal växthus finnas på egendomen.
Sund omnämnes första gången 1270 i ett
pergamentsbrev, enligt vilket Cecilia, dotter
till den danske hertigen Knut Valdemarsen,
skänkte gården till "alla kloster i den trakten
Tywid till lika delning sinsemellan". På den
tiden var trakten föga bebyggd, men att
döma av ett skyddsbrev, som konung Magnus
Eriksson utfärdade 1336 för dem, som
"upptagit Bool på Rudhaskogen", synes nyodling
och bebyggelse ha kommit igång vid denna
tid. Sund låg just vid den plats, där Letstigen
— landets enda väg genom Värmland till
Norge — förde över Letälven, och här
anlades därför ett härbärge, förenat med ett
kapell, Skogsbo kapell, som troligen uppförts
av Ramundeboda eller Riseberga kloster.
Härbärget användes även efter
reformationen men ersattes i förra hälften av 1600-talet
av gästgivargård, vars förste kände
innehavare var Lars Håkansson. Han fick 1635
av drottning Kristina köpebrev på halva
hemmanet Sund, som i egenskap av
klostergods vid Gustav Vasas reduktion indragits
till Kronan. Det halva kronohemmanet Sund
jämte bl. a. Åtorp donerades 1649 av
drottning Kristina till Bengt Ribbing, men vid
Karl XI :s reduktion indrogos dessa åter till
Kronan, som 1697 anslog Sunds halva krono-
hemman till löjtnantsboställe vid Närkes
regemente. Under 1700-talets tidigare hälft
köptes Sunds kronohemman till skatte av
brukspatron Carl Dahlström (död 1733). Det
halva skattehemmanet Sund, som dittills
innehafts av bönder, köptes i mitten av
1700-talet av brukspatron Carl Berger. År 1759
sålde han 5/8 av skattehemmanet till
advo-katfiskal Arwid Wallstedt (1769 adlad med
namnet Vallenstam), som 1760 köpte
ytterligare 1/8 av skattehemmanet och även
förvärvade det forna kronohemmanet. Före sin
död 1774 sålde han gården till sin hustrus
släkting, ovannämnde brukspatron Göran
Ca-mitz, vilken förvandlade de forna
bondgårdarna till herrgård och bebyggde denna
ståndsmässigt. Han köpte 1784 den sista
åttondedelen och införlivade även andra
gårdar med godset. Vid hans död 1807 övertogs
Sund av sonen Conrad Camitz, som inlöste
sin broders, brukspatron Georg Camitz’, del
och utvidgade godset ytterligare genom
tillköp av kringliggande gårdar. Han ägde även
Degerfors bruk. Efter hans frånfälle 1840
innehade änkan Sophia Camitz godset till sin
död 1852. De sex barnen sålde 1856 gården
till brukspatron Johan Lindberg, som redan
samma år överlät den till brukspatron S. E.
von Hofsten på Villingsberg. Efter hans död
1867 sålde konkursmassan följande år Sund
med underlydande gårdar på östra sidan av
Letälven till grosshandlare J. G. Schwan i
Stockholm. Vid dennes död 1870 sålde
stärb-huset godset till Svartå bruks intressenter,
av vilka löjtnanten friherre C. A. T. Fock
arrenderade Sund till 1883, då han köpte
egendomen. Efter dennes död 1892 sålde
stärbhhuset godset 1896 till löjtnant Carl
Evers på Kåvö i Hovsta socken, vilken i sin
tur 1905 sålde det till godsägare Sigge
Eriksson. Sedan gården upprepade gånger bytt
ägare, sålde norske undersåten Karsten Grön
den 1919 till nuvarande ägaren direktör
Reinhold Berglund, Örebro.
Ark 74 — Svenska Län
1169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
