Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Skagershults socken - Industrier och företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E (Isbergs härad
kreatur av SRB-ras (6 stamtjurar, 60
ungtjurar, 190 kor, 215 ungnöt). För jordbrukets
drift användas 4 traktorer och 3
skörde-tröskor.
Skogsbruket.
Brukets skogar äro belägna i Skagershults,
Kvistbro och Nysunds socknar. De omfatta
enl. senaste skogshushållningsplan en areal
av ca 11.232 ha prod. skogsmark och 4.338
ha impediment (förutom vatten);
sammanlagt 15.570 ha utmark.
Skogarnas kärna bildas av det gods, Bålby,
som jämte andra fastigheter under 1600-talet
ägdes av släkten Falkenberg och sedermera
utökats genom inköp år 1912 av en del av
Svartå Bruk med tillhörande skogar.
Hasselfors bruks AB bildades år 1874 i
den familjebolagsform, som alltjämt består.
Skogarna tillhöra den skogstrakt, som
sammanbinder Kilsbergens och Tivedens
skogsmassiv och avgränsar den stora
närkesslätten i väster. Skogsmarken utgöres i stor
utsträckning av moränjordar, där dock även
sand- och lerjord förekommer; den ligger i
allmänhet omkring 100 m ö h och innesluter
i sig en hel del sjöar och vattendrag, som
tillhöra Svartåns källområden.
Ståndskogen, som alltjämt bär spår av
järnbruksdriftens skogsbrukssätt, består till
största delen av barrträd; lövträd
förekommer i regel blott insprängda uti bestånden.
Växtligheten är genomgående god, bl. a.
som följd av ett jämförelsevis fuktigt klimat
(årsmedelnederbörd ca 630 mm) och sedan
länge utförda skogsutdikningsföretag av stor
omfattning. Tillväxten uppges till i runt tal
5,4 m3sk. pr hektar och år och balanseras
av en ungefär lika stor avverkning. —
Virkesförrådet uppgår till i runt tal 1.340.000
m3sk.
Avsättningsförhållandena äro goda, som
följd av belägenhet omkring såväl järnvägar
(Laxå—Charlottenberg och Svartå—Örebro
med flera järnvägsstationer inom
skogskomplexet) som allmänna landsvägar. De ha
dessutom förbättrats av ett rikt förgrenat
enskilt vägnät, som av bruksledningen
alltfort utbygges för skogsbrukets behov;
Hasselfors Bruk har varit föregångare på detta
område inom skogsbruket. Dess vägnät upp-
går nu till 18 mil enskilda vägar förutom 4
mil allmänna vägar inom skogskomplexets
områden.
Skogsbrukets arbetskraft utgöres av
arrendatorer vid 145 större och mindre
skogsjordbruk jämte ett 20-tal skogsbruksarbetare
bosatta i hyresbostäder förutom tillfällig
arbetskraft.
Arbetskraftstillgången anses därför
jämförelsevis god men fyller dock icke nu
skogsbrukets behov. Virkesavkastningen
disponeras dels vid ett modernt sågverk och annan
träindustri i Hasselfors, dels efter kolning
vid masugn i Svartå och dels genom
försäljning av upphuggna skogseffekter av olika
slag.
Skogarna ha sedan länge varit föremål för
ordnad skogsskötsel och skogsbruksdrift.
Den första skogsinventeringen gjordes år
1869.
Betesskötseln är jämväl sedan länge
ordnad efter moderna principer. Den första
permanenta betesvallen anlades 1910.
Hasselfors skogsbruk har varit föregångare inom
storskogsbruket även på detta område. —
Skogsbete förekommer nu endast i
begränsad omfattning.
Skogsbrukets förvaltning ombesörjes i
bruksledningens regi av en skogsförvaltare
och fyra ord. skogvaktare förutom personal
vid sågverk och brukskontor.
N. Em.
PORLA BRUNNS AB
Postadr. Porla. Tel. och lOlf Laxå.
Porla brunn blev tidigt uppmärksammad
av allmogen, trots att den låg långt från
bebyggelse på en moränås, Porla- eller
Laxååsen, i den s. k. Mordgäldsskogen. Orsaken
torde ha varit de gasbubblor, som ständigt
stiga upp från bottnen av den kolsyrehaltiga
källan. Den kallades också Pullerkälla ( = den
porlande källan).
Första gången den omnämnes i officiella
handlingar var 1616 såsom häradsråmärke.
Vid slutet av 1700-talet hade en del läkare
börjat åt sjuka ordinera brunnsdrickning vid
Porla, som redan tidigare använts såsom
offer- och hälsokälla bland allmogen, vilken
under midsommarhelgen samlades här för
1194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
