Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalendarium - Om naturskydd i Sverige, av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 49 —
motion 1904, och i yttrandet om densamma framhölls av
riksdagen, att "säkert skulle kommande släktens tacksamhet mot
oss icke bli mindre, om dessa, då de hämta avkastningen av de
Mt vi odlat, också bleve satta i tillfälle att här och där se"
något, som "vi av pietet för deras och vårt fäderneslands
ursprungliga natur velat undandraga yxa och plog".
En följd härav blev utarbetandet av en lag angående
naturminnesmärkens fredande av den 25 juni 1909 samt en samtidig
lag angående nationalparker, vilka båda trädde i kraft med
ingången av år 1910. Genom den förstnämnda av dessa kunna
områden eller "till fastighet, hörande naturföremål, som är av
särskilt intresse för kännedomen om landets natur eller på grund
av märklig naturbeskaffenhet eljest synes böra för framtiden
skyddas" fridlysas. Fore denna lags tillkomst kunde skyddet av
ett naturföremål eller ett område ej med säkerhet utsträckas
längre än under en ägares och genom förbehåll den närmast
följ andes tid, under det att numera fridlysningen kan göras till
tiden obegränsad. Genom lagens bestämmelse, att det
naturföremål, härmed förstås även djur eller växter, som önskas
fridlyst, skall vara av särskilt intresse för kännedomen om landets
natur, menas uppenbarligen, att detsamma från
naturvetenskaplig synpunkt förtjänar att skyddas. Den andra bestämmelsen
"eller genom märklig naturbeskaffenhet" innebär å andra sidan
en mycket vidsträcktare möjlighet till fredning. Därigenom gives
tillfälle till att få skydd för naturföremål, som äga värde genom
sin skönhet eller säregenhet eller bidraga till att sätta sin prägel
på landskapsbilden.
Fridlysning av föremål eller område såsom naturminnesmärke
verkställes efter därom gjord ansökning av Konungens
Befall-ningshavande i det län, varest föremålet eller området finnes,
sedan vetenskapsakademien tillstyrkt densamma.
Ansökning om fridlysning kan göras av vetenskapsakademien,
jordägaren eller annan intresserad. Om ansökningen ej göres
av ägaren, skall dennes skriftliga medgivande bifogas. Da det
är fraga om fridlysning på fideikommiss eller boställe, skall
innehavarens medgivande bifogas. Ansökningen bör innehålla
noggrann uppgift om naturminnesmärkets beskaffenhet och läge
samt om dem, som jämte jordägaren hava nyttjanderätt eller
annan rätt, som skulle lida intrång {|enom den ifrågasatta
fridlysningen. Sökanden bör även föreslå de särskilda bestämmelser,
som enligt hans mening äro erforderliga för att göra fridlysningen
verksam, och tillika, huru naturminnesmärket bör utmärkas eller
om nödigt inhägnas. o I regel bör nämligen ett naturminnesmärke
tydligt utmärkas, så att en besökande skall kunna se, att han
har ett dylikt framför sig. Utmärkandet kan ske på olika sätt
alltefter naturminnesmärkets beskaffenhet, och i vissa fall
tillhandahållas fridlysningstavlor kostnadsfritt genom
vetenskapsakademien.
Då ansökan inkommit, utfärdas av K. B. kungörelse med
föreläggande för dem, som hava något att mot ansökningen erinra,
att senast inom två månader fran kungörelsens dag hos K. B.
sådant anmäla. Kungörelsen skall på sökandens bekostnad
införas i länskungörelserna, i tidning inom orten samt ock upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
