Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalendarium - Folkbiblioteken och deras uppgift, av Knut Tynell - Folkbibliotekens uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 42 —
Folkbiblioteken och deras uppgift.
Folkbibliotekens uppgift.
Till de drag, som äro alldeles särskilt karakteristiska för
vår tid, hör det tryckta ordets allt mer ingripande betydelse
som kultur- och bilaningsfaktor, som medel för rekreation och
förströelse, som organ för nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Det finns ej en vrå av vårt land, alt ej tidningen och
veckomagasinet finna våg och deras upplagor ha ej sällan
mångdubblats på få år. Och visserligen hör man ofta klagomal
över att boken inte har så lätt att göra sig gällande i
konkurrensen med pressen. Men ett faktum är, attbokproduktionens
omfattning lika väl som bokupplagornas storlek under senare
år likaledes betydligt stegrats. Ocn lika säket är, att intresset
för boken har spritt siff till betydligt vidare kretsar än förut.
Det är naturligt att också bibliotekstanken vuxit sig starkare
i en tid som denna. Det bör visserligen kraftigt understrykas
att all bildningsverksamhet, som vill ta boken i sin tjänst,
strävar efter att uppamma en kärlek till den ägda boken. En
verklig bokvän känner ett behov att skaffa sig en egen samling
böcker, den må sedan vara större eller mindre allt efter råa
och lägenhet. Men lika uppenbart är att det stora flertalet
personer av olika skäl ej ha möjlighet att skaffa sig alla böcker
ae vid något tillfälle önska läsa eller slå i. Det offentliga
biblioteket har en synnerligen stor betydelse som komplement till
de egna boksamlingarna i hemmen.
De för allmänheten avsedda bibliotek, som omfatta litteratur
för studier i skilda ämnen och för bildande läsning i allmänhet
samt för rekreation och förströelse, bruka kallas folkbibliotek.
Vårt lands första folkbibliotek — från adertonhundratalets
tidigaste decennier — voro landsbygdens sockenbibliotek
avsedda huvudsakligen för allmogen. Denna tidiga
biblioteksrörelse nådde sin kulmen på 1860-talet. Ungefär samtidigt med
att denna började mattas av visade sig ett livligare
biblioteksintresse i städerna, som särskilt riktade sig till dessas
arbetarebefolkning. Det var bibliotek, drivna av städerna själva, av
särskilda folkbildningsföreningar eller av sammanslutningar
inom nykterhets- och arbetarerörelsen.
Under de senast tilländalupna decennierna har
folkbiblioteksverksamheten starkt ökats i omfattning och intensitet.
Bl. a. ha stat och o kommun i långt högre grad än tidigare
ingripit stödjande på biblioteksområdet. Vid genomförandet av
aen senaste nyordningen (vid 1929 års riksdag) sammanfattades
skålen till det starkare samhälleliga stödet åt biblioteken på
följande sått.
Skapandet av möjligheter för den vuxnes fortsatta
sjålvbild-ning efter avslutad skolgång måste betraktas som en ytterst
betydelsefull uppgift för det moderna samhället. Den snabba
utvecklingen pa aen andliga odlingens område, individens allt
starkare medansvar för samhällsutvecklingen, den skärpta kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
