- Project Runeberg -  Örebro läns hushållningssällskaps almanacka med minneslista / 1936 /
43

(1928-1936)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalendarium - Folkbiblioteken och deras uppgift, av Knut Tynell - Folkbibliotekens uppgift - Hur se våra dagars folkbibliotek ut?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 43 —

kurrensen om utkomst i livet, allt samverkar därhän att den
enskildes studier nu mindre än någonsin kunna betraktas som
avslutade^ med den unges utträde i livet. Samtidigt gör sig
kravet på åtgärder till befrämjande av ett sunt nöjesliv allt
kraftigare kännbart. .Och i båda dessa avseenden är boken
och biblioteket ett av de mest effektiva medlen. Boken har
samma betydelse, när det gäller att skapa möjligheter för
självstudier som för sund rekreation och personlig utveckling.
Tillgången till god litteratur genom väl utrustade bibliotek utgör
aen grundval, varpå de vuxnas självbildningsarbete över huvud
måste bygga.

Det nya uppsving, som blivit följden av bl. a. här nämnda
reglering av statsanslagen, har visat sig både i städer och på
landsbygd, och vi ha nu en hel rad olika folkbibliotekstyper,
som komplettera varandra, framför allt kommunala
folkbibliotek och studiecirkelbibliotek samt som påbyggnad på dessa
centralbibliotek.

Hur se våra dagars folkbibliotek ut?

Folkbiblioteken i våra dagar avvika till sin allmänna
planläggning och sina praktiska anordningar rätt mycket fran en
äldre tids bibliotek. I mycket hög grad gäller detta om de
större och medelstora biblioteken.

Städemas bibliotek. Ett modernt stadsbibliotek i en
medelstor stad tar sig, där det är väl tillgodosett, ut på ungefär
följande sätt. Det har ett uüåningsrum, där de nesta böckerna,
som äro avsedda för hemlån, sta uppställda. De äro uppsatta

Bå »öppna hyllor», d. v. s. fritt tillgängliga för de besökande,
essa fa alltså själva ta fram böckerna, de få sätta sig ned vid
ett bord i närheten för att titta i dem innan de bestämma sig
för, vilka de vilja ta med sig hem, de få överhuvud handskas
med böckerna ungefär på samma sätt som med böckerna på
sin egen hylla. Men en förutsättning när man ger allmänheten
själv direkt tillgång till böckerna är att de äro överskådligt
ordnade. Man kan därför ej längre nöja sig med att — som
ofta tidigare skedde — ställa upp böckerna pa hyllorna i
nummerordning efter hand som de införlivats med biblioteket, utan
de äro i regel uppställda efter de ämnen, som behandlas, så
att man snabbt kan finna vad man önskar. Och så stå de
tjänstgörande till tjänst med upplysningar och studieråd.

Utom utlåningsrummet har man emellertid också ett läsrum
med uppslagsböcker, i större städer i regel öppet inte bara
några eftermiddagstimmar utan också i viss utsträckning på
förmiddagen.

Härtill kommer — vid sidan om de särskilda skolbiblioteken,
som falla utom ramen för denna redogörelse — på allt fler
håll barnavdelningar i folkbiblioteken, även dessa med tillfälle
både till hemlån och läsning på stället.

En hel del stadsbibliotek ha vidare särskilda rum för
studiecirkelsammanträden. Ett och annat har också något mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:21:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olhhsalm/1936/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free