Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägträd och väckferor, av professor Rutger Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egnadee att anslå natursinnet, som alltid är tillgängligt för
allt, som afviker från det hvardagliga. Också har detta
boträd i folktron vunnit i sådant anseende, att ingen numera
vågar röra det. Troligen ir.går häri äfven någon fruktan
att råka ut för de sjukdomar, man förr brukade spika in i
trädet. Denna massa av spikar och gamla sömm, som äro
inslagna i stammen, visar att Wreta tall varit flitigt begagnad
som afledare för allmogens krämpor. Den synes likväl nu
vara på väg att dö ut, av ålderdom och hård medfart.”
Tallen stod i något slags förhållande till ett annat
trollträd i näfheten. Hofberg fortsätter nämligen: ”Ett annat
boträd N o r r b y-g r an fanns förr på Norrby ägor, vester
om dalsänkningen, som utgör råskilnaden mellan Norrby och
Wreta ägor. Under en storm i början av 1850-talet
störtade trädet till marken, der det sedan länge fick ligga orört.
Folksägnen förmäler, att i den mitt emellan Wreta tall och
Norrby gran framflytande Norrby bäcken ligger nedsänkt
en stor skatt, öfver hvilken ett starkt eldsken ibland skönjes
om thorsdagsnätterna”.
Wreta tall närmade sig sålunda på Hofbergs tid
förgängelsen, och i den citerade artikeln 10.6.1932 säger
Olsson: ”Sen den länge stått torr, togs den bort för åtskilliga
år sedan”.
Hofberg var en intresserad botanist, och den
botaniska beskrivning han lämnar: ”En aln från roten delar
trädet sig i tre stammar, som snart åter upplösa sig i en
mängd korta, knotiga grenar, vars yttersta spetsar bära några
tofsar av långa barr” låter oss veta att här förelåg en i
Närke och större delen av Sverige mycket sällsynt form,
busktallen (Pinus silvestris f. condensata Th. Fr.).
Jag har i Närke endast en gång sett en busktall; det var ett
från skogen inflyttat exemplar i trädgården vid Bista i Ånsta
(Sernander i Närke p. 28).
Det finnes flere läketallar i Hardemo. Om en, som vi
till eftermäle kunna giva namnet Skogsgate tall, har
den gamle odalmannen Johan Johansson i Hidingsta för
Ols
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
