Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägträd och väckferor, av professor Rutger Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla begrafningar, dit presten gick sorgetåget till mötes för
att under ringningen beledsaga det till grafven”.
Från andra delar av landet är det känt, att mötesplatsen
varit ett visst träd; i mannaminne lär sådana vägekar burit
namnet likeken. Månne ej tradition om slika kvarlever
i vårt landskap? Det bör märkas, att man enligt Slättbo
i N. A. 23.3.1932, trots vägförbättringens härjande i
Hallsbergs skogsbygd, har kvar ett fragment av Likstenen
invid en väg i Sörby-skogarna.
Länet äger några historiska vägträd. Men det
är om vattenvägar de vittna.
Som en furste bland ’ Sveriges vägträd står
Knapp-forseken eller Kungseken i Karlskoga. Om detta
Karlskogabygdens främsta historiska minne lämnar oss
Johan Johanssons förnämliga N or askogs
arkiv åtskilliga viktiga upplysningar:
”Den gamle historikern Pufendorf berättar i sin Sveriges
historia, att då Gustaf I;es yngre söner, Johan och Karl,
kommit öfverens att irån tronen avsätta sin äldre broder
Erik, hade de med hvarandra år 1568 gjort ”ett fördrag,
att de bägge skulle vara lika delaktiga i regeringen”, hvilken
öfverenskommelse skall hafva träffats under en ek, belägen
vid ett ed, ”Knapped”, där sjön Alkvettern genom
Knappforsen utfaller i sjön Lonn i nuvarande Karlskoga socken.
Till åminnelse af nämnda fördrag buro hertigarnas ”tjenare
och hofherrar i lång tid ekelöf i sina hattar”. — Den
bekante bygdeforskaren F e r n o w, som upprepar denna
berättelse, tillägger, att ”eken har varit råmärke emellan
Alk-vetters och Knappforshytte skog, och finnes i en gamma!
dom öfver råskilnaden nämnd för eken, under hvilken två
konungar rastat och hvilat”.
Johansson citerar vidare ur en veritabel
naturminnes-rapport av prima slag från länsman M. Dahl av 30.5.1775 till
landshövdingeembetet i Örebro bl. a. följande: ”denne Ek
innehåller på stammen i omkrets vid roten 5% aln och äger
en jemn stam av 6 alnars längd, delar sig sedan uti sex
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
