Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några drag i Bergslagsnaturen, som utformats av forntidens Östersjö, av fil. d:r Astrid Cleve von Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några drag i Bergslagsnaluren, som
uflormals av lornfiJens Oslersjö.
Av ASTRID CLEVE VON EULER.
T IT ellan den norra delen av Örebro län, eller vad
/V / nian kan kalla Bergslagsdelen, samt den
meller-sta eller Närkesslätten går också i stort sett en
V)gammal gräns mellan hav och land. Och än
i dag råder en stor och djupgående olikhet mellan den norra
halvan, som befunnit sig ovan vattnen alltsedan istäcket
smälte bort för 9,000—10,000 år sedan, och det därtill
stötande slätt- och låglandet i söder. I den egentliga
Bergslagen är ju landet starkt kuperat; de vackra åsarna förtona
i fjärran, täckta av skog och åter skog. Barrskogen har
såsom överallt eljes med förkärlek slagit sig ned på den
steniga, ojämna moränmarken, vars osorterade grusmassor
ligga där än i dag utströdda som på måfå just där
jökelisen lämnat dem kvar. Av odlingar finns det här få eller
inga, ty folket har naturligt nog såvitt möjligt slagit ned
sina bopålar i det bördiga slättlandet med dess lättbrukade
jord. Odlingsmarken upphör dock icke alldeles oförmedlat,
utan just i gränsområdet mellan de båda marktyper vi nyss
talat om träffar man liksom stora hyllor eller upplyftade
remsor av slät och lös jord utefter sidorna av de stora dalar,
vilkas botten plägar fyllas av Bergslagens åar och sjöar.
Dylika plana eller långsluttande dalhyllor måste tidigt ha
inbjudit till bebyggelse och äro ännu beströdda med tätt
4
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
