Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmarens utveckling före sänkningen, av Fil. mag. Erik Rönnby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långa sträckor över land. Två geologers och en
vattenbyggnadsingenjörs sammanstämmande utsago måste i detta fall
väga tyngre än konsthistorikern och museimannen Waldéns.
Waldén torde ej heller ha undersökt lokaliteten.
Vad Hjälmaresund beträffar, så ligger en genombrytning
ej utom möjligheternas gränser, höjdförhållandena strida ej
mot en sådan, men ingenting tyder heller på en
genombrytning, och jag håller ej för troligt, att någon sådan ägt rum
i den mening Waldén säger. Mina skäl äro två:
1. En rullstensås kan ej dämma upp en sjö av ”den
forna Storhjälmarens” omfattning.
2. Vid genombrytning skulle bildats en ränna, men vid
Hjälmarsund fanns före sjösänkningen två sådana, båda c:a
6 m. djupa, och dessutom låg åsen på en sträcka av 1,250 m.
mestadels under vattenytan och alltså lägre än passet vid
Bergskarlskanalen. Vidare saknar Waldéns förklaring
uppgift om vart Svartåns vatten tagit vägen.
Så ha vi Waldéns avlopp över Apalsjön och Hägerkärret
kvar. Vid Apalsjön finns ej någon ränna efter avloppet i
lerlagren1) och vid Hägerkärret ligger passpunkten mellan
Hjälmaren och Mälaren minst 22 m. över Hjälmarens yta.2)
Landhöjningen.
Den olikformiga landhöjningen har för Hjälmaren spelat
en jämförelsevis liten roll, beroende på att utloppet ligger
på nordsidan. Vattenståndet vid Hjälmarens norra strand
har — med undantag som nämnes här nedan — alltsedan
avsnörningen från Mälaren hållit sig ganska konstant, och
den höjning av vattenytan vid sydstranden, som förorsakats
av utloppets upplyftande, har icke åstadkommit någon
förändring i strandlinjens läge utom på ett ställe — vid
Kvis-maredalen. Från och med tiden efter bronsåldern, som hade
x) Denna sjö har tidigare haft avlopp åt Hjälmaren, men genom
grävning vid sänkningsarbete fått detta åt Mälaren i stället.
Karlsson Bladet Eskilstuna s. 10.
2) Sidenbladh (Bladet Arboga s. 5) har gjort avvägning av
passpunkten.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
