Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddet och dess utveckling, av jägmästaren Herman Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid må ansökan ej beviljas, om ägare eller
nyttjande-rättshavare, som skulle lida intrång, bestrider densamma, eller
om intrånget ej är att anse som oväsentligt.
Vetenskapsakademien skall yttra sig över ansökan, som ej må bifallas, om
den ej tillstyrkts av akademien.
De föremål, som här skyddats, äro väl till största antalet
enstaka träd i ansenliga mängder. Vilket värde dessa kunna
få för den nya vetenskapsgrenen ”dendfokronologien” kunna
vi knappast ännu förutse, ehuru väl estetiska skäl varit och
alltjämt äro de drivande motiven. Det kan även bli ett
inslag i den växtförädling, som behöver ursprungliga raser att
arbeta med. Träd och andra växter i bestånd ha skyddats i
en viss omfattning, fast linjerna här varit rätt oklara
beträffande fridlysningens verkan, som i vissa fall blivit motsatt
den avsedda. Det gäller i sådana fall att ha klart för sig
ifrågavarande växtassociations jämviktstillstånd, särskilt som
en utförlig beskrivning vid fridlysningstillfället sällan kunnat
komma till stånd.
Geologiska formationer och enskildheter ha fått sitt, fast
kanske i föga tillfredsställande utsträckning,
o o
Ävensom ha värdefulla områden för vår ursprungliga
fauna kunnat skyddas genom denna lag, ehuru här mycket
ännu brister. I detta avseende ha större resultat vunnits
genom jaktlagstiftningen, som gjort vad den kunnat för att
uppskjuta eller hindra utdöendet av åtskilliga däggdjur- och
fågelarter.
Lagen ger även möjligheter att ingripa mot vissa
vanprydnader i landskapet, och i samma riktning verka
bestämmelser i vår nya väglag.
Man kan säga att, efter de krafttag dessa lagars
antagande innebära, naturskyddsfrågan stått ganska stilla hos oss.
Visserligen har 1917 års expropriationslag bestämmelser, som
innebära, att enskild fastighet må tagas i anspråk för att i
kronans ägo överföra jordområde av synnerligen märklig
naturbeskaffenhet för dess avsättande som
naturminnesmärke, sedan frågan väckts av vetenskapsakademien. Jag
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
