Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den fridlysta garpskogen, av fil. d:r Lars-Gunnar Romell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då osäkert om diet inom nationalparken finns någon gammal
äkta löväng. Vad som särskilt tjusade Wallmo kan gott ha
varit en på senare tid halvt vanhävdad odlingsmark, som
förut hade brukats som kaläng.
Parken är rik på mossor, som ordna sig efter topografi
ooh kalkverkan, icke efter odlmgsgfänsen mellan ängsmark
och skog (jfr topografiska kartan odh S. Waldheim i K. V. A:s
skrifter i naturskyddsärenden nr 38, 1940). På ängsväxter
blev parken något mindre rik än Fr. Bæckström hade sagt
att den kunde bli och Karl-Erik Forsslund (i ”Fridlysta
vildmarker”) hade målat den efter Bæokströms och Lönnbergs
växtlistor.
Men lindorna kring gården äro blomrika nog ändå med
mängder av blå akleja, smörblommor och
midsommarblomster, på torrare ställen en hel del tjärblomster och på
fuktigare ståtliga daldockor, som allt blommade vackert i
juni. Hassellundarna ha gott om vårblommor, om också
kanske ingen vårlök. Det finns mer än nog av buskar och
lövträn. Att det mest är ask odh hassel är intet fel, ty
bägge-dera höra mer än andra trän ooh buskar den goda
gammaldags ängen till. Hela det halvförvildade gamla
odlingslandskapet närmast gården (bild 2) är också i mitt tycke ännu
mycket vackert.
Lindorna ha ändrat sig till det bättre sedan Asplund var
där (1925). De ha fått mer ängsväxter oOh mindre ogräs.
Massorna av hundkäx äro borta. I stället har tyvärr
ryssgubben spritt sig, så att lindorna i juni på flera håll lyste
gula av den i stället för blå av akleja.
1 alla gläntor där icke tillsynmgsmannens lie har gått är
asksly på väg upp, ofta redan manshögt eller än högre, så
att ängsblommorna tyna där de icke redan ha dött bort, och
granar av alla storlekar skjuta här oöh där frodigt upp under,
mellan och i lövtränas kronor. Men det vore ännu en lätt
sak att rensa gläntorna där marken icke är för stenig för
slätter och så få tillbaka den gamla bilden med tycke av
löväng.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
