Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag i Tiveden, av fil. d:r Bertil E. Halden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande utsträckning (jfr fig. 3). Kartan anger i stället gnejs,
delvis röd men övervägande grå. Av erfarenhet från andra
trakter vet man, att förskiffrade bergarter, sådana som t. ex.
gnejsen, till sin utsträckning i terrängen ej sällan påverkas
av andra drag än sprickytor; förskiff ringens egen orientering
blir gärna avgörande. Undersöker man närmare den
”randighet”, som dessa bergarter förete i vissa brottytor, ger den
snarast intryck av att vara en tvådimensionell företeelse.
Bergarten är med andra ord uppbyggd av någorlunda tunna,
plianparallella lameller, som vid avskärning framkalla den
bekanta ”randigheten”. Dessa plans skärningslinje med
horisontalplanet kallar man bergartens strykningsriktning,
något som i och för sig ingalunda behöver betyda, att bergets
yttre former äro utdragna i nämnda riktning. Man har
emellertid ofta konstaterat, att terrängens dalsystem gå
parallellt med de förskiffrade: bergarternas strykningsriktning.
Hur förhåller sig saken inom det område, vi nu intressera
oss för?
Tyvärr saknas på den geologiska kartan nästan totalt
observationspunkter för gnejsens strykning; ett par tecken
ganska periferiskt i NW angiva emellertid strykning i ONO—
WSW, sålunda något helt annat än granitterrängens
dalriktning. Flytta vi sedan blicken till sydvästra karthörnet —
alltjämt bladet Medevi — finna vi ett annat gnejsområde N
om Bocksjön. Såväl denna karta som generalstabskartan
anger här dalriktningen ungefär V—Ö. Med denna riktning
överensstämmer just gnejsens strykningsriktning, ja t. o. m.
granitens. En fullt typisk granit har över huvud ingen
strykningsriktning alts. Men här befinna vi oss i ytterkanten av
ett granitområde, och just i sådana situationer förete
graniterna ganska ofta em viss sikiffrighet, som — så snart den icke
är utbildad i ihorisontalplanet — möjliggör ett angivande av
s tr ykn ings riktningen.
Den öst-västliga dalriktningen närmast N om Bocksjön
övergår emellertid mycket hastigt i en nordväst-sydostlig,
tydligast i granitområdet SO om St. Trehörn ingen. Inom
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
