Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag i Tiveden, av fil. d:r Bertil E. Halden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet på bildningar av ifrågavarande slag. I sin
nordvästsydostliga sträcka har den tillsammans med dalgången tagits
i anspråk som naturlig landskapsgräns.
”Getryggens” ovan beskrivna vinkelböjning i trakten av
Ekemon illustrerar en ingalunda ovanlig företeelse, nämligen
att våra grusåsar, som dock formats mellan väggar och ofta
även tak av is, ej sällan visa sig så pass ”jordbundna” att
de i sin längdriktning gärna följa befintliga dalgångar —
särskilt gäller ju detta de norrländska älvdalarna. Man
jäm-före härmed en del åsars ganska ogenerade övertvärande av
exempelvis Mälarens och Hjälmarens sänkor! I båda fallen
gäller dock utan tvivel ”minsta motståndets lag”.
En detalj i denna åssträckning är värd att
uppmärksammas. I avbrottet mellan den nord-sydliga och den
nordväst-sydostliga delen av ”Getryggen” ligger ett litet
blockfält med en längdutsträckning av 30—40 meter. I norra
delen äro blocken åtminstone delvis metergrova för att i
södra kanten nedgå till 2—3 dm grova rullblock. Bildningen
dokumenterar sig därigenom såsom uppkommen ur en hastigt
framrusande ström, som av någon anledning på en kort väg
förlorat högst betydligt i styrka. På grund av
terrängförhållandena här frestas man att ställa företeelsen i direkt
samband med forntida vattenfall just där klippväggar avstänga
förbindelsen mellan den nord-sydliga och den
nordväst-sydostliga dalen. Dessa förmodade ”döda fall” återstå
emellertid att upptäcka!
Vad innehåller nu denna grusås? En s. k. göteborgare
skulle måhända säga: ”vänd på den, så får man se!”.
Vänder man på ordet grusås får man nämligen ”åsgrus”,
en benämning som vid sidan av det högtidligare ”isälvsgrus”
numera brukar användas som sammanfattning av
grusåsarnas innehåll av grövre och finare partiklar. Partikelstorleken
hos åsgruset växlar ansenligt i storlek, från sand och grus
till rullsten och rullblock. De båda sista termerna antyda,
att åtminstone de grövre beståndsdelarna i åsgruset i
allmän
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
