Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På ringmärkning av fåglar i västra Närke, av Mauritz Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möjligen var det någon beräkning med att inte plundra
trast-boet. Kanske var det för att klara eget skinn som de inte
brydde sig om att oroa trastarna. Att de visste om boet är
jag fullkomligt säker på. Det var i nötskrikboet sju
mat-friska ungar, som ständigt gapade efter föda.
Mycket noga kammade vi igenom området, där vi väntade
oss hitta nötskrikans bo. Men vi misslyckades. Ungefär på
samma plats som förra året hittade vi ett taltrastbo med fem
ägg. Det kanske kunde vara samma par, som bodde där
förra året. Så voro vi färdiga med terrängen på den sidan
av vägen.
Jag övergav nu nästan tanken på att hitta nötskrikans bo.
Vi förflyttade oss till ett annat område på andra sidan av
vägen. Det var en utdikad kärrmark. Här träffade jag förra
året på en kull morkullungar, som blevo ringmärkta. Nu
ämnade vi som avslutning titta litet i den terrängen. Alltid
något borde vi väl träffa på.
Vi började söka, och det dröjde knappast mera än fem
minuter förrän Karl-Arne rapporterar att han hittat ett bo i
en risig gran. ”Det ligger en fågel i boet, och jag ser stjärten
på den”, rapporterade han. Jag skyndar dit och finner att
det är just den fågel som vi äro utgångna att söka efter,
nämligen nötskrikan, som ligger på boet. Hon ligger tryggt kvar
och låtsar inte på minsta vis om vår närvaro. Boet är lätt
åtkomligt, och man kan nå det med en utsträckt arm. Så
hittade vi ändå till sist nötskrikboet. Vi undersökte den
närmast liggande terrängen och hittade ännu ett bo av taltrast.
Det innehöll ägg och låg ungefär 100 meter från nötskrikans
bo. Nu fick diet vara nog för i kväll och vi styrde kosan
hemåt. Andra ronden skulle vi gå om ett par veckor eller så.
När tiden var inne, besöktes samtliga bon. Alla voro
plundrade utom nötskrikans bo. Där sträcktes sex skälvande,
nakna halsar i vädret, när man kom i närheten av boet. En
av de gamla fåglarna satt på en algren i närheten av boet
men sa’ inte smack någon gång. När ungarna voro över
veckogamla, ringmärktes de.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
