Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Hjälmarens växtplankton och våra sjöars förorening, av Sven Junell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av två med kiselsyra inlagrade skal, som griper in i varandra. Har
man tillfälle att undersöka dessa vid mycket stark förstoring, så
finner man, att de har en enastående fin detaljstruktur. Sedan algerna
dött, kan de motståndskraftiga skalen bli bevarade i sjöns
bottenlager. Skalfragmenten i en avlagring kan i många fall berätta om
surhetsgraden eller salthalten hos det vatten, i vilket avlagringen
avsatts, eller under vilka klimatiska förhållanden den kom till.
På våren har vattnet i Hjälmaren en brunaktig färgton, och detta
sammanhänger med den oerhört höga produktionen av kiselalger. Det
är de stjärnformiga kolonierna av Asterionella formo sa (fig. 9) eller
de trådformiga av Melosira italica ssp. subarctica (fig. 3) som
dominerar, men den bruna flagellaten Synur a uvella (fig. 12) spelar också
en stor roll. Även denna är kolonibildande, och varje cell är försedd
med flimmerhår, som genom sina rörelser sätter kolonien i rotation.
Vid denna tid är antalet arter mycket begränsat, men alltefter som
vattnet blir varmare, kommer nya till, och kallvattensarterna träder
tillbaka eller försvinner. Nya /Vlc/ormz-arter visar sig, och lättast att
känna igen bland dessa är den i fig. 4 avbildade Af. granulata, som har
långa taggar på ändcellerna. M. varians (fig. 5) är inte heller svårt att
bestämma. Den har stora celler, och man ser ingen porstruktur.
Stephanodiscus Binderanus (fig. 6) liknar mycket Melosira-atterna och
räknas ofta in bland dem. Liksom St. Hantzschii är den ett tecken på
att vattnet är starkt nedsmutsat. Kolonierna av Tabellaria fenestrata
var. asterionelloides (fig. 1) påminner om dem hos Asterionella.
Stephanodiscus astraea, Synedra acus var. acula, Surirella biseriata samt
Attheya Aachariasi (fig. 11, 8, 7 och 10) är några andra iögonfallande
typer. Den sistnämnda algen förbiser man mycket lätt även vid stark
Fig. 1—11 kisellager: 1. Tabellaria fenestrata var. asterionelloides, 2.
Fragilaria crotonensis, i. Melosira italica ssp. subarctica, 4. M. granulata, 5.
M. varians, 6. Stephanodiscus Binderanus, 7. Surirella biseriata, 8. Synedra
acus, 9. Asterionella formo sa, 10. Attheya Zachariasi, 11. Stephanodiscus
astraea. Fig. 12. Synura uvella. Fig. 13—21 blågröna alger: 13. Oscillatoria
tenuis, 14. Spirulina Jenneri, 15. Aphanizomenon flos-aquae, 16., 17.
Anabaena-attet, 18. Microcystis aeruginosa, 19. AL flos-aquae, 20. Af. viridis,
21. Coelosphaerium Naegelianum. Fig. 22—26 grönalger: 22. Pediastrum
boryanum, 23. P. clathratum, 24. Actinastrum Hantzschii, 25. Scenedesmus
Naegelii, 26. Hofmania Lauterborni, Fig. 27—29 konjugatalger: 27.
Staur-astrum chaetoceras, 28. S. planctonicum, 29. Cdosterium acerosum.
(Förstoring 150—130 X-)
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
