Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Hjälmarens växtplankton och våra sjöars förorening, av Sven Junell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Acünastrum Hantzschii (fig. 24) och Hofmania Lauterborni (fig. 26)
hör hemma i Hemfjärdens smutsvatten. Rullklotet (Volvox aureus)
har jag däremot endast iakttagit i Mellanfjärden och Storhjälmaren.
I en näringsfattig sjö får man aldrig samma högproduktion av
plankton som i en näringsrik. Däremot kan det där finnas ett mycket
stort antal arter av de underbart vackra konjugatalgerna. I
slättsjöarna brukar dessa vara ganska dåligt representerade, men vi har
ändock 45 olika sorter i Hjälmaren. Visserligen förekommer de
flesta sparsamt, och en del hör egentligen ej till sjöns flora, utan har
kommit dit med Svartåns vatten. Somliga tycks inte vara så kräsna på
vattnets beskaffenhet, och några tycks direkt fordra förorenat vatten
samt trivs uppenbarligen väl i Hemfjärden och Mellanfjärden.
Konjugatalgerna är i regeln delade i två symmetriska hälfter genom en
smal midja och i fig. 28 ser vi en Staurastrum-ztt, vilken liksom
flertalet arter inom detta släkte har tre armar på varje cellhalva.
5. chaetoceras (fig. 27), som framför allt finns i Hemfjärden och
Mellanfjärden och endast mera tillfälligt i Storhjälmaren, har bara
två armar, men ibland hittar man exemplar, där ena halvan har två
och den andra tre. Fig. 29 visar en Closterium-AK som förekommer
ganska regelbundet men rätt sparsamt i framförallt Storhjälmaren.
De flesta av Hjälmarens många planktonalger är inte bundna till
någon särskild del av sjön. Men det finns åtskilliga, som
huvudsakligen förekommer i Hemfjärdens smutsvatten. I det föregående har
en del sådana omnämnts och ytterligare kan påpekas, att det
särskilt i Oset finns en hel mängd olika och ganska rikligt
förekommande flagellater. En del saproba djur, som t. ex. olika
Amoeba-arter, är också karakteristiska för Oset.
På den tiden örebroarna började bygga sina stora sommarvillor
vid Hemfjärden hade de både nytta och nöje av denna, men alltefter
som föroreningsgraden i vattnet ökat, har det blivit av ringa värde
att bo intill Hjälmaren, och numera sträcker sig skadeverkningarna
ända ut i Storhjälmaren. Det har blivit uppenbart, att åtgärder måste
vidtagas, och vi får hoppas, att det inte dröjer alltför länge, innan
det planerade reningsverket i Örebro kan sätta igång. Vi får
emellertid inte vara alltför optimistiska beträffande vad detta kan
åstad
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
