Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6:e årets Oset-obs., av Knut Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det högsta artantalet, som hittills iakttagits vid Oset under en månad,
108 arter.
Rördrommarna började sin ”karusellflykt” samma kväll som i fjol,
den 11. Den 16 rastade 110 brushanar vid soptippen. Höstens första
rödstrupiga piplärka — ”rödstrupen” kallad — närmast från
nordvästra Lappland, noterades den 22. — Backsvalorna kulminerade som
vanligt omkring den 25. Även de andra svalorna, i synnerhet
ladu-svalorna, förekom i oräkneliga skaror. Men backsvalorna ledde ändå
i antal. Obsaren uppskattade dem till 50.000. Vid samma tid år 1945
gjordes en uppskattning, genom att beräkna kilometerlängden på
ansamlingen, och man kom då fram till att det måste röra sig om
minst 200.000 ex. Svalorna är alltså de, som helt dominerar då det
gäller individantalet av här iakttagna fågelflockar. Därnäst kommer
stararna med sin 10.OOO-flock i april och september. Som trea kommer
skrattmåstarna med sin aprilflock på 5.000. Att se dessa jätteflockar
är i sanning imponerande och framför allt då starflockarnas
flygexercis.
September 1954:
Den sträckande rovfågelns månad. Vråkarna är de, som dominerar.
Sönd. den 12 räknades 257 förbisträckande vråkar. Med de vråkar,
som rapporterades i andra hand till obsaren, passerade minst 300.
Därmed knuffades vråkrekordet för Oset upp med ett 50-tal. Av de
bestämda vråkarna var 97 % bivråk. Ormvråken utgjorde alltså bara
en minoritet på 3 %. Vid 12-tiden sågs en ”skruv” på inalles 45
vråkar över Udden. På kvällen flög på stor höjd 45—50 tranor över
mot SV.
September är också blåhakens månad vid Oset. I första hälften av
månaden kan man vara ganska viss om att träffa på denna ”fjällens
näktergal”. Tar man det med lite ro bland de högvuxna örterna på
gamla delen av Sopen, eller sätter sig ute vid åmynningen eller
Lad-viken vid någon vassrugge, får man nog syn på den till slut. Man
kan också få höra den locka. Då, säger Erik Rosenberg i sin
mästerliga bok ”Fåglar i Sverige”, låter det ”rapp rapp rapp som från en
flagglina i blåst”. — Månaden blev rekorderlig med 105 sedda arter.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
