Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pigmenten - Färgrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor del av bindemedlet utgöres av harts, som i
jämförelse med olja dels gulnar vida mindre, dels äger
mindre benägenhet att krackelera. Oljan i målningen
är nämligen alltid att betrakta som den riskablaste
ingrediensen, ja många gånger som hållbarhetens
främsta fiende.
Vanliga oljefärger, helst kort rivna kunna, om de
målas med hartslösningar inblandade i färgen på
paletten, övergå till arten av hartsoljefärger. Detta
tillvägagångssätt har rätt stora fördelar, emedan
hartsoljefärgerna stundom visa benägenhet att segna i
tuben och man sålunda med rena oljefärger äger
möjligheter till två målningssätt.
Studiefärger betyder intet särskilt system utan
endast att fabrikanten vid framställningen använt sig
av så billigt material som möjligt. Till den ändan
blandas allt dyrbarare stoff med billigt
utdrygnings-stoff, som gips, tungspat etc. Ofta ser man icke på
färgen att en utdrygning ägt rum förrän vid
blandningar, då effekterna bli helt annorlunda än med
oförskurna färger. Vid framställning av studiefärgerna
betjänar man sig många gånger icke av den äkta varan
utan lånar billigare ohållbara färger och ger dem
fantasinamn för att dölja utbytet. Renheten och
kvaliteten i oljor såväl som pigment äro stundom
betänkliga, men man dövar samvetet med att man ju
betecknat färgen med »studiefärger» eller »scuola» etc.
Däremot har jag aldrig märkt, att tubernas utseende
eller utstyrsel för övrigt ser tarvligare ut.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
