Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig barnsjukdom, och på dylika omständigheter torde det bero,
att brottslingen ofta nog utgör en genom plumpa och fula
drag påfallande typ, men sådan är genomsnittstypen bland
dessa genom nöd, laster och allt slags elände vansläktade
människor. Lombroso gör sig skyldig till en nästan löjlig en-
sidighet, då han, förbiseende dessa yttre förhållanden, tror sig
i förbrytartypen se en atavism, en återgång till urmänniskan,
eller till den nivå, som representeras af negern och nyzeeländaren.
Emellertid hafva liera af Lombrosos mera berömda an-
hängare och lärjungar icke delat sin lärares ensidighet. Sar-
skildt bör jag framhålla att en af dessa, nämligen Enrico Ferri
på det kraftigaste ’betonat de sociala omständigheternas be-
tydelse för brottens uppkomst, och han har med mycken värme
framhållit, att brottet bör bekämpas på samma sätt som vi
framgångsrikt bekämpat de smittosamma farsoterna. Den
fysiska hygien, hvarigenom smittans spridande och dispositionen
för densamma minskats, motsvaras af en social hygien, för-
verkligad genom alla slags sociala reformer, och denna är det
bästa medlet i samhällets kamp mot förbrytelsen. Straffen
jämför Ferri med den nytta medicin och kirurgi i vissa en-
staka fall kunna åstadkomma, samhällshygienen däremot skall
verka mera rationellt, den skall döda brottets smitta och minska
dispositionen för detsamma och i 90 fall af 100 förekomma
brottet. Realiserandet af en sådan social hygien förutsätter en
energisk sträfvan att förbättra de fattigare klassernas villkor,
förutsätter en kamp mot alkoholismen, en kamp för folkupp-
lysningens höjande, för bättre bostäder, för sundare och lyck-
ligare förhållanden i allmänhet.
Samma mera förhoppningsfulla syn på samhällets möjlig–
heter i dess kamp mot brottet utmärker de moderna tyska
kriminalisterna v. Liszt, Baer, Näcke, Aschaffenburg m. fl. Den
fatalism, som knyter sig till begreppet Vuomo delinqvente har i
Tyskland vunnit ringa gehör. Allmän är numera den uppfatt-
ningen, att de sociala omständigheter, som främja brottet, äro
till sin betydelse fullt ut lika viktiga som de individuella fak-
torerna.
Brottet är sålunda ett symptom af samhällets sjuklighet.
Studiet af dessa samhällets sjukdomar innesluter, såsom vi
hafva sett, studiet af brottslingen och studiet af de sociala för-
hållanden, som äga inflytande på en människas utveckling till
förbrytare eller hennes mera tillfälliga hemfallande åt brott.
Till vår kunskap om brottslingen bör ett värdesättande af
straffet ansluta sig, enär straffet utgör en sida af brottets be-
handling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
