- Project Runeberg -  Om friheten /
40

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudar, som erkändes av staten; hans åklagare försäkrade
till och med, att han icke trodde på några gudar alls.
För osedlighet, därför att han genom sin lära och
undervisning »förförde ungdomen». Dessa anklagelser fann
domstolen grundade (och det är all anledning att tro, att
den menade ärligt) och dömde den man, som sannolikt
gjort sig mer förtjänt om mänskligheten än någon annan
av sina samtida, att avlivas som en förbrytare.

Låt oss övergå från detta exempel på laglig
orättvisa till det enda, vars omnämnande efter domen över
Sokrates icke skulle bilda en antiklimax: till den händelse,
som ägde rum på Golgata för mer än aderton hundra år
sedan. Den man, som på dem, vilka bevittnade hans
levnad och lära, gjorde ett sådant intryck av sedlig storhet,
att aderton följande århundraden hava vördat honom såsom
den allsmäktige i egen person, blev skymfligt förd till
döden — varför? För hädelse! Människorna icke blott
misskände sin välgörare; de togo honom för raka
motsatsen till vad han var och behandlade honom såsom
hade han just varit ett sådant vidunder av gudlöshet, som
de nu själva anses för på grund av sitt handlingssätt mot
honom. De känslor, varmed människorna nu betrakta
dessa beklagansvärda domar (isynnerhet den senare), göra
dem ytterst orättvisa i sitt omdöme om deras olyckliga
upphovsmän. Dessa voro, efter allt vad man vet, icke dåliga
människor, icke sämre än människor i allmänhet äro
snarare tvärtom. De voro män, som i fullt mått eller
något därutöver innehade sin tids och sitt folks religiösa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:23:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omfrihet/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free