Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de engelska dikterna på gäliska? Det Högländska sällskapets
komité säger sig, som vi sett, trots noggranna forskningar
ej ha funnit något på gäliska, som afgjordt motsvarar
dem. Å andra sidan kan det visserligen hända, att
Macpherson haft att tillgå muntlig eller skriftlig tradition, som
sedermera gått förlorad eller förblifvit oupptäkt. Och
säkert är, att den gäliska texten ej svarar ordrätt till den
engelske Ossian och på sina ställen är alt för svår för att
kunna vara öfversatt från engelskan af Macpherson, hvars
bristande insigter i gäliska röjas af en hel del bockar.
Sannolikt är, att Macpherson, som tämligen fritt bearbetat den
keltiska traditionen, blifvit uppskrämd af den storm, som
reste sig mot honom, och under sin lifstid sökt att genom
ändringar och lappningar få sina gäliska texter att stämma
med den engelska. I viss mån kan han således sägas ha
förfalskat ej den engelska, utan den gäliska texten.
Vi ha svårt att fatta huru en så bitter och långvarig
strid kunnat föras om ett problem, som låter återföra sig
till följande enkla satser: att Macpherson utgått från äkta
keltisk tradition, att han fritt omstöpt denna i en form,
lämpad för tidehvarfvets smak, samt att han sedan åter igen
ändrat sin — för öfrigt i språkligt afseende värdelösa —
gäliska text för att bringa den i öfverensstämmelse med sin
engelska bearbetning. Återstår då en fråga: Huru har
Ossians skaldegestalt uppstått. Denna har kunnat besvaras
först efter framdragandet i ljuset af den rent keltiska
literaturens vigtigaste alster: den irländska sagan.
Genom irländarnas uppträdande i Ossians-frågan fick
denna en ny karaktär. De irländska lärde ville för ingen
del bestrida tillvaron af en gammal ossiansk tradition, de
gjorde blott anspråk på den samma för Irlands räkning.
Därför talar nämligen, att Irland har de älsta källorna, en
omfattande sagoliteratur, som är flere århundraden äldre än
de tidigaste skotska (domprostens af Lismore bok från början
af sextonde århundradet); att de irländska källorna noggrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
