Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att öfvertyga den fattigaste och fördomsfullaste
folkklassen, att hästkött är ett godt näringsämne,
inrättade jag under vintern 1852-—53
en soppkokningsanstalt, der den mindre bemedlade
fick emot 2 skillingar bko hemta eller spisa på
stället en matportion, bestående af { skålp. benfritt,
kokt hästkött, mjuk rågkaka och \ kanna buljong
med gryn och rötter. Denna inrättning anlitades
ofta af öfver 100 personer om dagen och
fortfor jag med densamma ända till dess att jag
förlorat öfver 400 rdr på företaget, som dock hade
den vinsten med sig, att öfvertyga den fördomsfullaste,
att hästkött duger att äta. Sedan jag
upphörde med denna inrättning, kokade jag några
såar hästlefver och skänkte till hjonen på fattigbaracken,
samt under derpå följande vår och sommar
bortgaf jag till soppkokning åt fattiga färska, köttiga
ben, för hvilka jag, om de blifvit sålda i benboden,
minst kunnat påräkna 30 0 rdr.
Jag gick så samvetsgrannt som möjligt till
väga. Den 2 8 Juli 185 2 inlemnade jag till Konglig
Sundhets-kollegium en vördsam skrifvelse, hvari
jag fästade Kollegii uppmärksamhet på nödvändigheten
af, att hästar, som skola slagtas till menniskoföda,
förut måste undergå besigtning af kunnig
och edsvuren djurläkare,
ty utsvultna, vattusigiiga, med elekarlad qvarka,
rots,
springorm,
skabb,
muggbrand,
mjeltbrand och
lungröta
behäftade kreatur lemna som slagtdjur icke ätbart kött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
