Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
oändeligen: dei är evigheten. Man kan aldrig säga.
huru mycket evigheten öhar alia tings värde. Det
gifves skapade skönheler, som hafva stora uppeggelser,
— det är sannt: men de hafva denna väsendteliga
brist, att de icke äro eviga. Allena för denna
orsaken skull äro de skenfagra skönheterj drömmar, som
gà sin kos och försvinna; skuggor, som hafva intet
fast; källor at’ bedrägeri för fåfänga andar, som löpa
efter dessa skuggor, utan alt någonsin hinna
lycksaligheten som de söka. Det är ock sannt, att uti den
förståndiga verlden äro skapade skönheter, som icke
vända igen att vara eviga: sådana äro Änglarne, och
de helgade och förherrligade Själar. Men dessa
skönheter äro dock hvarken fullkomliga, ej eller
sannfär-deligen eviga. De skola aldrig taga ända, och de se
framför sig oändeliga sekler: men de hafva lemnat
bakefter sig en afgrund, som hafver hvarken strand
eller botten; som kallas det eviga Intet; oeh de äro,
derföre att de hafva gått ut ifrån delta afgrunds-intet,
uti hvilket de i eke voro, och hvarutur likväl Guds
makt hafver dragit dem. Men Guds evighet har haft
afgrunder förut, och i följe. Det, äro berrlighets,
varaktighets, storhets, dygders och skönheters afgrunder.
De gudomliga skönheler hafva aldrig begynts; deskola
aldrig ändas: och emedan de äro eviga, kallar man
dem sådana skönheler, som alltid äro nya.
"Se der, min vän! en ganska ofullkomlig
afmålning af Guds Skönheler. Hopasamlen alla dessa streck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
