Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
i e?tt: Ljus; Majestät; oändelig Makt; högsta Vishet;
oelh det Eviga Allt. Beundren den rigtiga proportion
ocSh lvckliga förbindelse, som ar emellan alla dessa
tilllsamman. Sen, huru det oändeliga Guds ljus gör
hains envålds majestät. Förnimmen, huru majestätet
nöidvändigt sätter förut en oändelig makt. Betrakten,
huiru denna makten och detta majestätet lvckeligen
föirhiuda sig med visheten och heli&heten, och eöra
U tv Ö
sållunda, tillsammans, alla sanna Skönheters original
ocfch ursprung. J skolen d e r i lirnia grunden till en
opar-tissk Kärlek. «f skolen fa se, alt, af alla objecter,
är Gud värdigast att blifva åskådad, beundrad och
älsskad.
"Men än mer. Änskönt Guds oändeliga skönheter
ärr-o mer än tillräckliga, att uppelda oss till hans
kär-lelk: vore det dock omöjligt för Creaturet alt älska
homom, om lian icke vore likaså mycket god, som
hain är skön. I hvad förpligtelse stode Creaturet
eljjest hos sin Skapare? Det är sannt: ban hade gifvit
deet varelse, i det han drog det utur Intet; men i det
hain icke lät det känna någon af sin Godhets verkningar,
nifåste det nödvändigt vara eländigt, och omäteligen
eliändigt. Då skulle Gud icke hafva dragit det ur
af-giTunds-intel, utan såsom utur en djup graf, hvarest
deet åtminstone var i frid för alla sorge-pilar; han
skitiUe di! icke hafva gifvit det ömkänslighel, utan
dertill!. att det måtte känna eviga olyckor; eller, till det
alllraminstfi, att det skulle finna en evig mistning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
