Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
niskt-Antikiska betraktelsesättet; likväl såsom rfetadt
genom elementer mottagna från Lessing och Bro lei ne
Schlegel. Detta betraktelsesätt sökte ban utbildi till
en systematisk ästhetik, genom en speculalion, son:
blifvit väckt och uppfostrad i Kants och Fichtes skolor;
men som hade, från Philosophiens genom dem erlållna
kritiska och idealistiska utvecklingar, höjt sig till
Schcl-lings (äldre) lära om det Absoluta, med den afsigt,
att åt denna gifva en strängare vetenskaplig skepnad
genom en egen och högre art af Logik. Man träffar
derföre hos Höijer väl icke fullt ut den ensidiga
Antik-beundran och den (nästan) uteslutande sculpturiska
måttstock, hvarifrån Ehrensvärd ej mera än
Winkel-mann kan frikännas: men dock en stark qvarlefva
deraf; och denna, genom hans dialektiska skarpsinnigliet,
på ett ganska originellt vis utdanad till en
sköuhels-lära, hvars lynne kan, — helst i motsats till <len
ästhetiska Naturalism, som utgjorde lynnet af
Thorilds, — med skäl sägas vara en äst h etisk
Rationalism, eller en benägenhet, att åt
rationalitet och ra ti oci nation inrymma samma öfvervigt,
som åt sentimentalitet och divination inryuudes
i den Thorildska. Föröfrigt, då själen i denna Ha
tio-nalism är en syftning, att ur speeulativa
förnuftsgrunder, med vetenskapligt noggrann begrepps-utrediiirng,
fastställa och tillämpa den sanna synpunkten för allt
som tillhör Konst och Vitterhet, så torde den
egentligast höra hela en äslhetisk lntelleetualismj —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
