Om Lappland och Lapparne / III (1873) Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRORD.

——

Anledningen till och uppkomsten af ännu ett arbete om de
mångbeskrifna Lapparne, är följande:

Redan för åtta år sedan började jag förarbeten till en katalog öfver
Carolinska medico-chirurgiska Institutets, af A. Retzius gjorda
kraniesamling. Efter då uppgjord plan skulle denna katalogs första fascikel
omfatta kranierna af Lappar; och då detta folk, som ingår bland Sveriges
innevånare, på mer än hundrade år icke blifvit systematiskt beskrifvet
af någon svensk, ansågs äfven en kortfattad ethnologisk framställning af
sjelfva folket böra medfölja. Detta var af så mycket större interesse,
som detta folk, oaktadt sitt ringa antal och sin inskränkta politiska
betydelse, spelat en viss rôle i ethnografiskt hänseende. Det utgöres
nämligen af en relatift föga blandad folkrace; Finnarne hafva än räknadt
det såsom en del af sig, än stött det från sig; man har låtit det i
förhistorisk tid hafva en stor, ja en mycket stor utbredning, och sett dess
spår icke blott i hela Skandinavien, utan äfven i största delen af det
öfriga Europa, åtminstone dess vestra nejder, hvilkas urfolk skolat vara
Lappar eller någon närslägtad stam. Det gällde sålunda att försöka
noga fastställa detta folks ethniska plats med anlitande af alla de
hjelpkällor hvilka för sådant ändamål voro att tillgå.

Sedan kranier och skelett väl voro studerade, började jag att för
den öfriga karakteristiken se mig om i literaturen, hvilken är särdeles
vidlyftig, som förteckningen sid. 500 utvisar. De flesta af der i anförda
skrifter innehålla något nytt och godt, men som hufvudverk kunna dock
blott följande räknas.

Det äldsta är Scheffers Lapponia (1672), hvilken likväl för sitt
faktiska innehåll mest grundar sig på de äfven af mig begagnade manuskripten
af Graan, Lund, Rehn och Tornæus; Scheffer anför äfven ett par andra
manuskript, hvilka dock nu sannolikt äro förlorade. På detta Scheffers
arbete hafva de fleste icke svensk-norske efterföljare lefvat.

Der näst till tid (1746), men rent sjelfständig, står Högströms
utmärkta beskrifning öfver svenska Lappmarkerna. Visserligen hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>