Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 ryska och finska lappmarken.
Maanselkä, hvilken skiljer vattnen som löpa till Bottnen från dem, som
gå till Nordhafvet och, klyfvande sig i två armar, med den ena stupar i
Hvita hafvets vestra strand, med den andra i form af lägre åsar öfvergår
i Ural. I Norge och Sverige, hvilkas gräns ligger ofvanpå och långs åt
denna bergsträcka, är hon belägen närmare ^Vesterhafvet än Östersjön;
på ryska sidan håller hon sig längre in åt landet.
Kyska och finska Lappmarkerne äro i allmänhet ganska låga. Den
finska utgöres till största delen af torra, sandiga moar och hedar,
omvexlande med berg och steniga höjder, sanka myrar och kärr, med mellan
liggande större och mindre träsk och vattendrag. Enare-landet skiljes
från det sydligare genom en tre dagsresor bred ödemark, en mossbevuxen
höjdsträckning, som trotsat alla odlingsförsök. Landet är i allmänhet
skogbevuxet liksom angränsande delar af ryska Lappland, och antages
skogslandet innefatta mer än miljoner tunnland; söder ut är skogen
större och tätare, norr ut svagare; barrträden sträcka sig genom hela
landet, men norrut finnas de föga utom i dalgångarna; endast björken finnes
ett stycke upp på kullarna; på topparna och vid hafvet blott vide. Ar
1800 funnos här 811 Lappar. (Rein, Materialier, sidd. 20—24.)
Ryska Lappmarken motsvarar i det närmaste halfön Köla*), men
inne fattar dock ett ganska stort stycke vester derom ända till 29°—30°
ostl. long. från Greenw. Lappar bo der enligt Friis numera endast ned
till Imandra-sjöns södra ända på 67,30° nordl. låtit. Om man på kartan
öfver detta land drager en linea från Boris Gleb vid Paswig-elfvens
utlopp öfver Kola-staden och Lovosero till Sosnovets-ön, så följer denna
linea, med undantag af små krokar söder och norrut, i allmänhet trädens
norra gräns och går just i björkregionen. Söder derom, nedåt
Karel-stranden och Finnland är landet täckt af "ett väldigt haf af urskog"
(Daa), norr derom är en trädlös tundra**). Då hela ryska Lappland har
en vidd af omkring 2,900 geogr. qvadr. mil, falla vid pass 2,G00 på halfön
och mer än hälften häraf hör till tundran; således högst betydande
område, med större utsträckning från norr till söder uti sin östra del än uti
sin vestra. Denna tundra och halföns nordliga kust äro ödsliga största
*) Namnet härstammar frän det lapska qnele eller quola = fisk = finska kala. Staden
Köla hette fordom Malmus eller Malmis af ryska malaja-mys = litet näs.
**) Tundra (finska = tunturi, lapskt = tuoddar) betyder egentligen högt belägen skoglös
trakt, deraf t. ex. benämningen Gellivare-dunder för berget söder om detta ställe. Men
till följe af de skoglösa trakternas allmänna beskaffenhet i norra Europa oeh Asien har
ordet mera fatt betydelsen af trädlös sumpmark, bevuxen med mossor, frusen största delen
af året, uuder högsommaren otillgänglig. Kolas tundra har naturen af bada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
