Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
murmanski. kolas forntid. 5
clelen af året, endast befolkade af några få Nomacllappar; men från böljan
af April till slutet af den korta sommaren råder der ganska raskt lif genom
närvaron af de s. k. Murmanski. Detta namn härledes af några (t. ex.
Daa, Friis) af normansk, emedan n i främmande ord ofta af Ryssen, då
han upptager dem i sitt språk, förbytes till m. Castrén åter (I, 150, 159)
säger namnet vara ett mixtum compositum af ryska ordet morje = haf
och man, således etymologiskt = hafsman. Man skulle ock hafva största
anledning att antaga denna förklaring, då Murmanski icke bestå af
Norrmän, utan utgöra en blandning af Ryssar, Karelare och Lappar, hvilka
då komma dit upp för att fiska i hafvet. Säker är likväl härledningen
icke, ty Norrmännen kunna hafva gifvit kusten namn, då de en lång tid
der hållit till och tagit skatt och då deras fiskarefartyg ännu hvarje
sommar i ganska betydande antal gå dit upp. Murmanska kusten sträcker
sig från Norska gränsen till udden Sviatoinos; der vidtager Terska kusten,
de gamles Trinnäs, hvilken går kring halföns hela östra ända och troligen
gifvit anledning till det för denna del af landet brukliga namnet Turja.
Lapparnas antal 2,207 (Friis).
Om denna kust och i allmänhet om det ryska Lapplands beskaffenhet
råda öfverallt några högst oriktiga föreställningar, hvilka, ehuru icke
egentligen hit hörande, vi likväl anse skäl vara att något vidröra. Det
år bekant att den s. k. Novembertraktaten mellan Sverige—Norge och
Vestmakterna år 1855 i allmänhet antagits afse att förhindra Ryssland
från vinnande af hamn vid Vesterhafvet och tillträde till de norska
fiske-nerna. Orsaken hvarföre Ryssland eftersträfvar detta skulle åter vara det
förhållandet, att den ryska ishafskusten har sämre fiske och dåliga hamnar,
hvilka mer än de norska äro stängda af is och omöjlig göra en flottstation
’ler eller i allmänhet en lifligare sjöfart. Detta beror allt igenom pä
misstag. Redan 1581 berättas (Handl. Skand. Hist. XXXIX, 10—103)
att vid Trinnäs är mäkta stort fiske, sä att äret fornt dit kommo nr
Kyssland 7,42K båtar ined 4 man i hvarje, således 29,704 personer; att
’ler kommo många skepp från Norge, Holland, England för att fiska;
att i K andalax funnos 29(> saltpannor; att i Malmis funnos 226 gärdar
ln«l 2 saltpannor i hvaije gärd och att Nederländare och Engelsmän der
hafva mäkta stor handel; att pä Helgon finnes en stad Kårpenpåll
(förmodligen Gikker-njarg med Karabelnaja?) med 937 gärdar och storhandel;
att Salmis var befästadt och att vid Silvester klostret (Solovetzki?) och
Kolensuo funnos skansar, etc. Allt detta hänvisar onekligen på vigtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
