Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lappen i det fria: gång, båtfärder, åkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 fojts-färdelt.
"Utom denna färdighet fordras en noggran lokalkännedom, ty man
måste känna hvar enda sten i forsen, både de som böra undvikas och
de som kunna öfverfaras. Denna lokal-kännedom måste man förvärfva
sig ånyo hvarje år, ty isen förändrar nästan årligen stenarnes läge; det
händer derföre, att der farvattnet ena året är rent och farbart, der är
det ofarbart det andra året. När derföre, efter isens bortgång, forsen
ett år skall befaras första gången, lägger styrmannen i land, och går
långs stranden och forsens farligaste ställen, för att från höjden taga
kännedom om stenarnes läge".
"Som en ål snor sig den långa och tunna elf-båten, enligt
styrmannens vilja, genom elfvens brusande böljor och mellan forsens
stenar. Hvad som för den vid sådana båtfärder ovane resanden ökar det
oroande i fors-farten, är att styrmannen håller helt lös i handen den
åra, hvarmed han styr. — Knapt är man kommen ned igenom forsén
samt in i stilla och sakta ström, förr än tystnaden tager slut och det
afbrutna samtalet åter är i full gång. Årorna läggas in ett ögonblick,
medan man pustar ut efter den ansträngande rodden och styrandet, och
man låter båten drifva med strömmen. Ofta är en sådan hvilostund
helt kort, ty flera forsar följa gerna efter hvar andra, med endast små
mellanrum. Elf-båtens tunna bygnad och långa former göra, att han i
forsarna böjer sig efter hvarje våg, stundom efter två på en gång, men
denna böjlighet och smidighet föranleder ock, att han icke går sönder
af de störtningar och brytningar, forsen gör på honom; styfvare bygda
båtar skulle icke komma så helbregda der ifrån, ty de skulle icke
kunna uthärda vattnets starka kraft".
Pettersson berättar (sid. 33) snart sagt den värsta färd, jag i denna
stil hört omtalas. På Tornio elf färdades han i en stor elf-båt, förd al’
Lappen Jaoho-Anti (mjöl-Anders), på en dag utför 22 forsar efter
hvarandra, hvar ibland en af fem, en af åtta fots höjd. Tvä dagar derefter
färdades lian utför "det förfärligt rytande Märas-linka", den väldigaste
af alla forsarna. "Pilsnabbt sköt båten fram bland de brusande,
hiskliga vågonia. Med spänd uppmärksamhet och spejande blick stod Anti
vid rodret. Hastigt uttalar han ett finskt ord, betydande "lyftV I
ögonblicket lyfta bägge roddarne årorna; båten ilar utför en afgrund
och störtar ned i det hvitkokande djupet. Vi se oss om och finna
bakom oss ett tvärbrant fall, af minst 8 fots höjd (?), sträckande sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
