Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 behandling af gamle, sjuke, tjenare.
ordning lägger man icke särdeles vigt. När de komma i skolan, säger
Hwoslef (sid. 3), likna de otämjda renar; antingen trotsa de eller söka
de undanflygter genom krokvägar". Till följe af nämda frihet blifva de
äfven mycket likgiltige om sina föräldrar och försumma dem, så framt
icke ett väntadt arf eller annan egoism håller dem i skaklorna.
Högström, som så skildrar saken, omtalar äfven exempel på hårdhet i detta
hänseende. S. k. "undantag", så vanliga i öfriga Sverige, brukas icke
bland Lapparne, och det är med netto nöd som barnen underhålla sina
föräldrar på ålderdomen. De måste göra det för skam skull, sällan
sker det af kärlek. — "Iia de råd, nog hålla de dem" (Fjellner).
Gammalt och isynnerhet sjukt folk är ock mycket i vägen för
Lapparne vid deras flyttningar; gamla anförvanter föras der fore äfven
sällan med, utan få antingen gå och tigga eller inhysas de hos någon
fast boende Lapp eller nybyggare; ibland tagas de med till fjälls, der
de läggas mer eller mindre centralt i en särskild kåta; der besökas de
då och då af sina vidt kring sträfvande barn. Eftcrlemnandet af
föräldrar, säger Fjellner i motsats här till, sker blott vid långa flyttningar,
då deras medförande är nästan omöjligt; vid korta föras de med ömhet.
Hos Skogs-lapparne har jag sett dem qvarlemnade vid hufvud-vistet,
der de vårdats af någon anförvandt eller lejd, mindre arbetsför
person. Fjcrmare gamla slägtingar upptaga de sällan, om de icke hafva
något gagn af dein. Blir någon sjuk vintertiden, måste de naturligtvis
medföra honom, om de ej på nyss nämda sätt kunna inhysa honom.
Om sommaren lemna de honom qvar på det kåta-ställe, der han sjuknat
och från hvilket de andra flytta, om det ej är långt bort. De lemna
då qvar ett barn att sköta den sjuke, om de anse personen vigtig nog;
är det en piga, en dräng eller dylikt, gifva de honom ved och mat,
men lemna honom i öfrigt lång tid åt sitt öde. (Se om dessa
förhållanden Högström, sicld. 141—142).
Tjenarne behandlas i öfrigt som barnen. De städjas icke på viss
tid, utan så länge de behöfvas; mest för sommaren, då renarna fordra
mera vård. De aflönas med renar och något kläder, olika för olika år
och trakter. Hafva de framgång med sina renar, kan det gå dem, som
vi ofvan nämt om barnen, att de efter en tid hafva en liten hjord och
blifva sina egna. — Norr ut är lönen större än söder ut. En Tornio
lapp-dräng har t. ex. i lön 10—12 renar samt alla kalfvar, som stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
