Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renen i olika åldrar och kön. 297
olika namn. Efter andra året heter hannen varvek eller årrek, honan
voignial (vuonjel); öfver 3 år hannen vobbe (vuobberes), honan vuoigniai
rodno, då hon är ledig, v. vatja, då hon är i-kalf; der efter kallas hon
alto (alclo) så länge hon lefver, men hannen fortfar att byta namn.
Öfver 4 år heter han kåddotes, öfver 5 kåsetes, öfver 6 makanes, öfver
7 och allt framgent nammalappo (en som förlorat namn). Vid 3 års
ålder kastreras vanligen en stor del af hannarne; renen kallas då i
första året kaski (af kasket, bita, se sid. 98 not) och der efter herke
(finskt); kör-ren, vnojem herke, gammal oxe vuorcts, gammal kör-ren
råntso; tjuren heter sarva eller sarves, hvilket egentl, betyder
aflings-kraf’tig hanne (sarves tåmp hingst).
Utom med ofvan anförda namn kallas kon i allmänhet äfven kiäka,
rabr eller rabra och skippa, hvilka ord må hända haft eller hafva sin
särskilda betydelse. Hon heter arak (af ara = arla?) då hon föder
tidigt, luotvar, som föder lefvande kalfvar, rådno, ungko utan k alf,
tjàpptjå, som mistat kalfven, suoppa, som öfvergifvet kalfven, stainak,
som aldrig föder, men tjåpptjokk som för tillfället är gall, rebbits,
utgammal renko. — Kalfven heter, som sagdt, mese, men kris eller
ruopsok (röllc!) en nyfödd, radn en tidig, luopek en kalf af ett års
renko, en sällsynt sak. — Lyten ge äfven anledning till särskilda namn:
ttbrnel kallas den enhornigc, kurg den enögde renen; nolpo en som fält
hornen, men lionka, kullig renko. Kallok nämnes ren som har egare,
kadde som lupit från egaren, italc som kommit till främmande hjord,
peurek vildren. Ålo är det allmänna namnet på hjorden; men kreve,
kreuve (eng. crew, ur sanskr.) brukas äfven; nauka och tjårrek är en
mindre hjord och tåkke en Hock. — Dessa olika ord äro substantiva
Peh man tillägger icke genus-namnet påtso vid deras bruk.
Detta må vara ett prof på lapska ordens rikedom, då frågan gäller
benens namn. Samma är den för allt som rör detta djur: för alla dess
üfs-yttringar, hvarje bit af kroppen såsom lefvande och död. Om
äfven några återfinnas i finskan, kan vid dem billigt tvekas, om de icke
snarare äro gemensamma altai-språk-ord än lapska lån, och de kunna
^minstone tills vidare anses snarare tillhöra det senare språket, då
Ienen icke egentligen är eller varit linskt tamdjur. Då lapska språket
for rcnens alla tänkbara tamhets-grader samt för dess användning såsom
lastdjur och dragare, har ord, af hvilka många icke återfinnas i finskan,
Sa tor^c Lappens prioritet i detta hänseende vara högst sannolik. Pallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
