Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men bruket af mjölk 299
näring deraf icke gerna kunnat undgå att lära honom hennes
användning. Så otroligt detta låter, synes det dock icke vara omöjligt; renen
kan hafva varit brukad för kött, hud och senor samt till lastdjur
ganska länge, utan att mjölken blifvit använd.
Att renen länge varit tam visar det stora rum han tager i språket;
dess tämjning af flere lågt stående folk från långliga tider är väl
konstaterad, och de af Castrén (II, sid. 320) omtalade gamla
teckningarne i Sajanska bergen hänvisa just på de altaiska folkens vagga. Om
gammal tämjning kan således icke någon tvekan uppstå. Hvad
beträffar mjölkningen, är det bekant att de rcn-egande nord-asiatiska
folken icke mjölka sina renar (Pallas, Zoogr., sid. 209), Kineserne icke
sina bufflar. Yule omtalar (Asiat. Journ., 1844) att folket Khasia i
Bengalen uppföder boskap, men icke begagna dess mjölk. I Kusamo
Lappmark, säger Chydenius (sid. 16) år 1754, brukas icke renarnes
mjölk, och P. Læstadius säger, 1831 (I, sid. 452), att Arvas-Lapparne
i Arjepluog icke mjölka sina renar*).- Man kunde nu tänka sig, att
sådant varit förhållandet med alla Lapparne, ända till dess de i
Skandinavien kommit i beröring med nordboarne, blifvit hop- och
undanträngde af dem och fått behof af ännu ett näringsmedel. Ordets lån
är gammalt, det visar dess form, liksom att det har några derivater:
melkos = mjölkmat, melkok = mjölkrik, mjölkgifvande, melkot — gifva
mjölk, med diminutivet mellcoslet. Men pàttjet (mjölka) med dess
derivater, nappe (stäfvan) och kalmatak, frusen mjölk äro lapska ord.
Dessa bevisa dock icke mycket, ty påttjet betyder egentligen blott
vrida ur, som vattnet ur en trasa (Fjellner) och kalmatak (egentligen
blott fruset, af kahnet, frysa till) är möjligen af nordiskt ursprung,
fjellner uppgifver äfven prislc såsom ett bland svenske Nord-lapparne
vanligt namn på söt mjölk; men detta ord synes mig tydligt vara det
svenska ordet frisk, oin icke direkt hemtadt från Sverige, dock via
Finland, der det fått formen rleske **).
Slutresultatet blifver att möjligen, men icke troligen, Lapparne
brukat ren-mjölkcn fore sin ankomst till Skandinavien, då man får an-
*) Vid efterfrågan om förhållandet nu, upplyste Winnberg (1871), att Arvas-Lapparne mjölka
sina renar alltjemt, sä snart icke naturhinder möta. Enligt Malm (sid. 32) mjölka
Enarc-lapparne icke heller sina renar; men det beror der pä. att de lemna renarne ät sitt öde
under den egentliga mjölknings-tiden. sommaren, och äro dä borta pä fiske. Kan nägot
sädaiit ligga till grund äfven för de lorhällanden Chydenius och Læstadius omtala?
) Af Ahlqvist synes (sid. 4) att denna ordets härledning redan varit uppgifven af Lönnroth.
A. anför ock (efter Stockfleth) att riesske-laipe betyder osyradt (ryskt) bröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
