Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord för hund, katt, 301
förande i Lappens hushållning*). Oblon-vuoj (humle-smör), såsom namn
på honing, är en modern bildning.
Som sagt: med dessa två undantag äro alla ord som röra renen af
lapskt ursprung och der igenom bevisas otvifvelaktigt hans uråldriga
tämjande **).
Med hunden är i det hela samma förhållande som med renen; han
måste från uråldrig tid hafva varit husdjur hos Lappen, för att döma
af hans många lapska namn: pän (ben), päna, pjednak, hund, kausjo, tik,
addåk, åddek, valp, liåljo, harte (finska koira ? ***), stor hund, sjovnja,
vallhund, huttet, skälla, o. s. v.
Men katten är ett senare tillkommet husdjur och finnes ännu i
denna stund blott sällan hos Fiskare- eller Nybyggare-lappar, fläns
namn är gatto eller katto, ehuru han väl ock någon gång kallas njuka
af ljudet (Fjellner). lian är ock först kring 500 år efter Kristus
kommen i bruk i södra Europa, hvar ifrån han utgått mot norr; han är
egentligen åkerbrukarens djur, det som skall skydda dennes skörd mot
möss och råttor. Sådana finnas få i Lappland, och blott de ute i skog
och mark lefvande; dem veta ock Lapparne att i sitt språk benämna:
sviddek näbb-mus, vessjek vatten-lemmel, luomek fjäll-lemmel, af hvars
lapska namn må hända det zoologiska namnet är att härleda, liksom
det norska leman; snjära, snjärats betyder mus och tsäpanje fält-råtta
(egentl, gnagande, af tscipet = gnaga). Som man ser är det idel
markmöss som fått lapska namn.
Öfvergå vi till bostaden möter oss der för det. mesta genuint
lapskt-finska benämningar, hvaraf jag uppräknar några: käte tältet, värka,
värkem kåta-stället, vieso †) hemvist; bäljek, låtte, täka, ådnàres, tält-
*) Ahlqvist gifver (sidd. 4—5) ut ordet voi i finskan äfven den ursprungliga betydelsen
fett, säger att det i de tatariska språken heter mai och att det i denna form synes ligga
till grund för första stafvelsen i linska ordet mailo, mjölk. Men dä han säger, att ordet
endast i finskan fått den specicla betydelsen smör, så vederlägges ban af ofvan stående,
hemtadt bådo från Stockfleth och Lcx. Lapp.
") Efter det sagda torde äfven vara öfverflödigt att till vederläggning upptaga hvad en lärd
tysk berättat förf. hafva blifvit yttradt af en annan lärd tysk, nämligen att renen först
blifvit tämjd sedan romar-språket blef herrskande i Europa, skolande denne filolog stöda
si" upptäckt der på, att reutjurens lapska namn sarves påtagligen är det latinska cervins-,
och kons namn: vatja är vacca.
") Koira anser Ahlqvist möjligen kunna härledas nr gårdvar. Då enligt A. ordet hur/ta,
»ned betydelsen jagthund, finnes i finskan, synes mig hårte naturligare härledas af delta
’"•d, än af koira.
Thomsen härleder detta ord från forn-nord. v pra, vesa, got. visan. Men det har många
derivater, hvilka alla afse lefva, icke vistas. Snarare kunde man då anse det stå i
sam-band med lapska ordet viste, renmossa, ehuru de synas vara språkligt, skiljda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
