Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färger; skogs-afverkning ; mat och dryck; 307
ryska Lappmarkerne. Det förra härledes från svenskan, af perla eller
skal*), det senare från ryskan (Sjögren, sid. 192), och synes här af
att Lapparne utifrån fått kännedom om henne.
Färgning och målning synas icke hafva varit inhemska hos Lappen.
Visserligen hafva några färger lapska namn; t. ex. ruskok brun, jeuje
och velkes hvit, tjurkok ljusgrå, viskes gul, tjappes svart, leipe röd, af
leipe, al, hvars bark begagnas till denna färgs frambringande, alek blå;
möjligen också ruopses, ruopsek, röd, ehuru ljudet der är misstänkt,
liksom i ruskad rödaktig (monne af rost?); men graves, gravok och ravak
grå, blav (och latte?) blå, blått, suortas svart, gruonas eller ruodnas
grön, äro nordiska. Pajnet färga, af paino färg, är finskt, liksom Jcåv,
kåve bild; ma]llet är tydlig svenska.
Att de träd, som förekomma på lapsk mark, hafva lapska namn,
är förut nämdt; men här bör anmärkas, att bok och ek sakna lapska
namn; och hvad angår skog säf verkning och dylikt, hafva dess produkter
mest skandinaviska namn: tjåsk och stuàkke stock (hirs dock finska),
fjallo, fjällo bräda (fjol), tiljan, palo, pild påle; hodakk beck, tarve
tjära (genom finska terva), saude tjär-dal (af sjuda), o. s. v.
Födoämnen och mat (pjäbmo, åjok) samt ätandet (parrem, af pårret
äta stadig mat, kadset äta skedmat) hafva i allmänhet, såsom vi ofvan
sett, genuina lapska namn, då de hemtas från Lappens eget förråd och
omgifning samt icke äro allt för konstiga. I så fall äro benämningarne
oftast hemtade ut ifrån: kurva eller quorv korf, salte, silda, krudda,
o. s. v.; dock synes marfe **) vara lapskt namn på korf (af marfe,
ändetarm?). Alla generalisationer äro som vanligt främmande: males ett
kok, mål, mattas måltid, nieste, neste reskost, det forn-nord. ordet neste,
prokost frukost, suvle sofvel, hvilket dock äfven heter pasme och salka.
De enkla berednings sätten hafva lapska namn: karvetet laga mat, passet
steka, och-för koka finnas talrika ord.
Med namnen på drycker är alldeles samma förhållande som med
dem på mat-slag. Dock har Lappen egentligen blott en dryck: vatten,
tjatse, och jukket (att dricka), med dess derivater, påminner om jokk eller
jukk, bäck. Malt heter malte, öl vuole, hvilket genom sina derivater
"wofe ülmai drucken (ülig!) man, vuolatuet blifva rusig, vuolatattet berusa,
J) Thomsen för härledningen Lill baka till det got. skalja.
’) Enligt Thomsen af det forn-nord. mörr, stam manin, fett; heter pä norska mor, som
definieras: "kott-korf, torkade korfvar; äfven delar af inelfvor som brukas till kött-korf".
Aasen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
