Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 boskaps-skötsel och akek-bruk ;
vuolavuot dryckenskap, m. fl., tyckes häntyda der på, att Lappen
genom ölet fått sitt första rus, eller åtminstone företrädesvis berusats.
Mjöd heter rniäd, humle liombel (forn-sv. hum bli, forn-eng. humbel) och
honing hånog, vin vino, bränvin puolem vino (af puolet, bränna),
bryd-tjet brygga, o. s. v., allt genomgående skandinaviska ord.
Under äldre tider kände Lappen icke till boskaps skötsel ocli
husdjur eller åkerbruk, icke de der vid nödiga redskap eller der af härflytande
produkter, liksom han ännu icke utöfvar det senare, då han är nomad.
Såsom bevis här för några exempel; till en början från husdjurens och
boskaps-skötselns område: angalok anka, duvo, gaits eller gaitsa get (got.
gaits), bokka och haber eller habres bock (det senare af forn-nord. liafr),
gas gås, g albo eller kalbe ko-kalf, häpos häst (finskt), kjellek killing,
kid; kusa eller koss, lamb eller lambes, lubme svin (finskt), äfven
kalladt sokke (sugga) och svine eller spidne af svin samt snorka af grymtet;
mårro sto, märr, qvigo, smala och sauts eller sautsa får (af forn-nord.
smali och saudr, eg. små-fä), vuoksa oxe, vuontsa höns, värtsa gumse,
vädur; buve eller puve boskap; fläsk; garde, karde, kerda gärde (garÖr);
liässen hässja; krubbo; klåvan klåfve; lädo lada, hvaraf ladden bondby,
Hj a, mukko gödsel (måka, mök, forn.nord. mykr), rapo räfsa (repa),
slaget eller sladjit slå hö, suoine hö (af finskt heinä), stallo, idlo, o. s. v.;
ordet tämj) för häst måtte vara en förvridning af kamp; obbo-gadsa,
enklöf, förekommer i en sång såsom poetisk omskrifning för häst
(se sid. 320 här nedan).
Att samma främmande ursprung utmärker namnen på sädesslagen
och deras beredningar, äfven andra än de nyss omtalade dryckerna,
samt det mesta som till jordbruk hörer, må bevisas af följande
exempel: jarda jordagods, gård, päldo åkerfält (efter finskan), öker, åker,
sajo säd och sajet så, aks, halm, spanmål; haver, hveit, bigge och kordne,
bjug och korn, råkh råg, ärter, lauk lök (laukr), naur röfva (finskt),
senap, äppel; mill, mila qvarn (forn-nord. och forn-sv. mylna), äfven
qvardn, målet mala (men lapskt och troligen ganska åldrigt är njutet,
krossa korn med stöt), siktet, jafo mjöl (finskt), sadho såda; daig
deg, jäst, bakot, kakko, laipe bröd (finskt leipe; äfven der mera
främmande ursprung: got. hlaifs — stam hlaiba — forn-nord. hleifr, forn-sv.
lever)*), karp tunnt kornbröd (finskt, af karppu, barkstycke; Fjellncr),
*) Så mycket säkrare från gotiskan, som det forn-nord. hleifr blott betyder "formen och
måttet på ett bröd". Dietrich.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
