Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Skaldskap: sång och saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sang och musik.
319
lapska sången funnit sagdt till dess fördel, ocli det är just icke mycket.
Alla andra civiliserade menniskor, som hört denna sång, finna honom
obehaglig. Blom (Bemærkn., sid. 200) förnekar Lapparne allt sinne för
rythm, ton och öfver hufvud för musik. Deras joikande, säger han,
rör sig utan omvexling inom omfånget af en qvart eller högst en qvint.
De hafva så litet sinne för samklang, att af 6 à 8 joikare icke två
stämma, utan hvarje slår in i sin tonart och ligger något öfver eller
under de öfriga.
/ Hæffner hörde på 1780-talet några Lappar musicera i Stockholm,
och är hans uppgift (Svea, 1818, sid. 89 följ.) den fullständigaste man
har om Lapparnes musikaliska föredrag. Han berättar, att de hade
trummor, pipor, ett slags violin och ett instrument, som liknade en
"trumpet marin". Alla deras sånger voro improvisationer, beledsagade
af åtbörder; melodien var mera deklamation, än af en, än af alla; den
mimiska deklamationen gränsade ibland till det sublima; den
deklamerande tycktes rasa, hans tal flög som ljungelden, i synnerhet då han
föll in i spådom. Introduktionen, rättad efter ämnet, var högst
imponerande; än sjöng man långsamt med instrument-accompagnement; än
var sången flerstämmig, rörde sig inom samma grundton, aldeles som
de nationelt svenska, ehuru till karaktären helt olika. Åtskilliga takter
förlängdes till 4—8 takters tid; aldrig hördes någon öfverskridande eller
förminskande följd, aldrig förekom modulationen från d till /. Ett
stycke "harmoniska följder af deras modulationer" upptages. — Äfven
Skjöldebrand har upptecknat några lapska takter.
De Lappar Hæffner hörde, voro sannolikt ett sällskap
Herjedals-Lappar, som inbjödos af Armfelt till Gustaf III:s hof, vistades två år
i Stockholm, följde med hofvet till Drottningholm, lärdes franska glosor,
kläddes grant, uppträdde i skådespel och "behandlades som apor". En
gång hade man tillställt ett slags national-divertissement, hvarvid ock
skulle uppföras ett lapp-bröllop; saken togs så verkligt, att en gosse .och
°n flicka, som kanske aldrig förut tänkt att gifta sig med hvar andra,
på theatern lagligen vigdes. Då bland dem voro A. Fjellners
föräldrar, känner han ganska väl historien om deras vistande i Stockholm;
tf honom har jag fått dessa uppgifter, samt den, att de troligen fått de
nämda instrumenten och lärt sig behandla dem i hufvudstaden.
Ty såsom för Lapparne egendomligt instrument känner Fjellner
endast pipan, af träd eller ben, såsom sång endast joikandet. Detta är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
