Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gEogRAfEn från rAVennA och koNg alFrED d. stoRE. 369
sens undersökningar (Reiseber., sid. 25) hafva otvetydigt å daga Lagt
detta.
Vidare omtalar man sådana minnesmärken i mängd från Finland
(Lencqvist, Porthan, Warelius, m. fl.); öfre Finlands skogar skola der
af vara fulla från Orihvesi (61° 42’ n. 1.) och norr ut; de kallas
Lappringar, Lapp-rösen, Lapp-grafvar, etc.
Hvad nu först beträffar ringarna, skulle der med förstås kretsar
af lösa stenar, ordnade så som ärilstenarne i Lapparnes kåtor bruka
vara. Men hvar och en måste viel minsta eftertanke förstå, att
lemningar af sådan beskaffenhet midt i ett odladt eller länge bebodt land
måste vara af ganska tvifvelaktig natur; vid de förr på båt vanliga
familje-utflygterna kring Stockholm hafva kaffe-kokningarne lemnat
tusenden af sådana ringar på Mälarens och Saltsjöns öar. Det fordras
vida mera än blotta tillvaron af en sådan stenring för att bevisa att
han är lagd af en Lapp; men detta mera saknas alldeles.
Hvad angår de andra nämda fornlemningarne, omtalar Warelius
(sidd. 82, 87, 91, m. fi.) att de af folktron icke härledas från Lapparne
ensamt, utan ock från munkar, nunnor, jättar och djeflar, och vexlande
benämnas efter dem; detta förminskar redan deras bevisningskraft. Men
äfven der de uppkallas efter Lappar, är blotta benämningen intet bevis
för deras Lapp-ursprung; hvem härleder nu mera jätte-grytorna från
Jättar? *) — Vill man nu taga reda på huru dessa Lapin-liaudat
(Lapp-grafVar) se ut, finner man t. ex. rösen från Laihela socken (63°
n- 1-), der öfver 200 sådana skola finnas, af Tuneld (III, sid. 323)
beskrifna sålunda: "de äro mest i rundel lagde med stenfot; midt uppå
msänkte, hvarest legat midt i stenrösen kol och brända mennisko-ben,
samt i några gammalmodiga hästprydnader, gullringar, svärd, kedjor
och guldflikar". Här är ju tydligt en jern-ålders-graf; hvad skulle
Lapparne med häst-prydnader? När brände de sina döda? — Eller tag en
finsk beskrifning på en Lapin-raunio (Lapp-rös) af Aspegren (sid.
49, not.): en byggnad "af 15 famnars längd, 6 bredd, med afdelningar,
af fast gråsten, ännu till en famns höjd öfver jorden på sina ställen".
blefvo Lapparne byggmästare? En bonde i trakten var klokare
an beskrifvaren; han ansåg ruinen vara af en kyrka. Hur kan man af
(lessa och dylika fornminnen sluta till Lappars dervaro? — Icke alla
) Sådana jätte-grytor kallas al’ Lapparne kadniha basatam garre ~ de nnderjordiskes eller
Bergfruarnas tvättfat (Friis).
mh*n- ’.appia,ul. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
