Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 ringar, grafvar,
beskrifningar äro sådana; men det förhållandet att man utan urskilning
gör alla fornlemningar till lapska, borttager benämningens bevisningskraft.
Skulle någon tro att detta är en ensidig skildring af mig, på grund
al’ förut fattad mening, så ber jag få lemna Castréns votum i frågan,
med anledning af Lapp-traditioner i trakten af Vuokkiniemi (65° n. 1.)
nära hvita Hafvet. Han säger (1, sid. 85): "I Akonlahti visade man mig
jemväl några lemningar af lapsk härkomst. Redan förut hade jag så
väl i Finland som i ryska Karelen varit i tillfälle att se särskilda
minnesmärken, hvari de nuvarande innevånarne trodde sig igenkänna spår
af Lapparne, men mig förekom det likväl, såsom skulle många bland
dessa vara så beskaffade, att deras lapska härkomst till äfventyrs kan
sättas i fråga. Af en högst tvetydig natur äro i synnerhet, enligt min
tanka, många bland de s. k. lapp-rösen (lapin-rauniot). Med detta
namn har man väl egentligen att förstå Lapparnes forna eldstäder"
(sic!); "men det tillämpas jemväl mångenstädes på alla slags rösen, som
ega en sällsam och egendomlig form, vare sig att de blifvit danade af
naturen eller genom menniskohand tillkommit. I synnerhet tilldelas
ifrågavarande benämning åt de i Finland talrikt förekommande
ättc-kummel, hvilka åtminstone till större delen torde vara af skandinavisk
härkomst*). För öfrigt passera äfven under detta namn gamla ugnar
och eldstäder, som tillhört Finnarnes jagt- och fiskare-stugor, samt de
under krigstider i djupa skogar uppbyggda lönn-pörten. Det är
isynnerhet fornlemningar af detta slag, soin jag i de nordliga" (sic!)
"delarne af Finland hört benämnas lapp-rösen". — Sådant omtalar ock
(ianander (Abo tidn., 1783).
Att för öfrigt Castrén i nordligaste Finland och i Ryssland funnit
gropar för vildrens-fångst är förut (sid. 27) omtaladt; men det inverkar
lika litet på saken, som att han i Kajana och ryska Karelen funnit ett
slags gropar, som fordom, öfvertäckta af stockar och torf, innehållit
eldstäder med kol och aska, etc., och som kallas Lapp-grafvar; ty
hvarken det ena eller andra härflyter bevisligen från Lappar **). Efter
") Nordiska kummel gå i Finland norr ut. till Salo socken i Uleåborgs Hin (64Ri38), öster
ut till sjön Päijäne och Kymene elf. Karl Sidenbladh i Ant. Tidskr. II, sid. 202. Må
hända voro Nordboar bosatte i Österbotten. Hildebrand, Sv. folk, sid. 108. D.
") Cajanns omtalar att iinnu 1663 Finnar i Kajana och inre Österbotten förde lapskt
lefnadssätt med renar och allt. Anonymus omtalar (i Abo Tidn.) 1776 att Finnarne i
Fal da mo då ännu hade renar, som tjudrades om vintern och ilt hvilka mossa samlades i
högar. Vild-ren fanns då temligen talrik i denna trakt. Gräfvandet af gropar är en
akt som icke i någon vidsträcktare mon kan antagas möjlig för Lappen nu, ännu mindre
fordom, då dessa grafvar skolat göras ined steu och trii-rcdskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>