Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gEogrAFEN FRåN rAVeNNA och koNG alFrED d. stoRe. 377
i äldre berättelser ol’tast såsom personifikation af en råare folkstam, i
lientlig ställning till den högre herrskande kulten, Odins-dyrkan.
Jät-tarne synas framdeles vara just de samma som trollen, landets äldre
bebyggare, men så vidt desse icke bekänt sig till kristna läran (sid. 33);
således snarare ett tids- än ett bestämdt folk-begrepp. Individer af
detta folk kallas ock piltar, resår, hjeltar, kämpar. — Till dessa
samman trängda satser komina sedan i det följande af arbetet talrika
verifikationer, gående i detalj; de äro af ett stort värde för kännedomen
om ortens, må hända göta lands ur-folk, så vida man ur sådana sägner
kan utsofra de cthniska begreppen från de mythiska föreställningarna;
för deras samlande står fosterlandet i en stor tacksamhetsskuld till
H.-C:s. I hög grad önskligt vore, att genom dylika samlingar äfven från
andra håll man måtte komma i tillfälle att jemföra, för att konstatera
likheter och olikheter och der igenom möjligen kunna bestämma, hvad
som är myth och livad som är saga, om flera olika ur-folk påträffats
af våra invandrande förfäder, om olika på olika ställen, eller tvärt om,
"i. in. dylikt af stort för-historiskt interesse.
Äfven Geijer (Häfd., sid. 410 och följ.) antager Lapparne såsom
nordens ur-invånare, "i den mening att ingen historia kan följa dem
dit" och deras undan trängande allt mer mot norden (sid. 419). Men
liksom Nilsson skiljer ban Lappar och Jättar (Jotnar), hvilka senare
han finner i våra sagor, dels såsom mythiskt, dels såsom ethniskt
begrepp (1. c. gia. 405 följ.); i Hist, (I, sid. 110) få Jotnarne sin
sannolika plats som folk, då de kallas "qvarlefvor af finska stammar" *).
Af det ofvan anförda kan inan, såsom Nilsson och Hyltén-Cavallius
gjort, möjligen sluta der till, att våra förfader vid sin invandring här i
norden fore sig funnit ott eller flera främmande folk, med hvilka de
råkat i delo, och dels undan trängt, dels upptagit i sig. Men det vill
synas, som skulle dessa folk företrädesvis träffats i Göta rike, mindre,
om ens något i Svea land, och huru vida sägnerna om dem tillhöra
) 1 sammanhang hiir med citerar Geijer Adams af Bremen ofvan (sid. 353) intagna
berättelse om ett vildt folk som från bergen bröt ned på slätterna, och använder honom på
f,(! i fråga varande ur-invånarne. Men hade ett sådant folk funnits ännu kring år 1050,
»Og skulle då de forn-nordiska sagorna talat der om. Jag tror för min del att Adam
här såsom folk skildrat — fjäll-lemlarne; der på passar i viss mon beskrifningen, och
misstaget är så mycket lättare för en främling, som djurets nordiska namn: leman, har
förvillande ändelse. — Med anledning af Finnarnes identifiering med Jotnarne och
lapparnes med dvärgarne, säger Castrén (VI, sid. 50): "denna hypothes tyckes höra till
antalet af Rudbeckiana, eller hvad man må benämna det slags historiserande. som grundar
81ua resultat på lösa hugskott".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
