Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gEogRAFEN FRåN rAVENNA och koNG AlFrED d. stoRE.
399
strativa förhållanden, dels ökade, oaktadt absorbtion i den öfriga
folkmassan, dels minskade, utgångna eller undan trängda, så väl mot
norden som in mot fjällen. I Finland synas de vid denna tid hafva gått
något mindre sydligt ned, ehuru in åt ryskt-finska området spridda
flockar funnits vidt kring sträfvande ända till Onega; der har ock det
starkaste trycket egt rum, vida hårdare än i Sverige, och äfven börjat
tidigare. Till dessa nejder hafva de troligen kommit från Altai-trakten,
som Castrén menar: "från öster hafva vi kommit", säga Lapparne sjelfve.
Men om de drifvits der ifrån före Finnarne och af dem, såsom Castrén
vill, eller om de först senare träffats af Finnarne, det må lemnas osagdt;
samma folkstam tillhöra bägge folken icke, det visa kroppsbygnad och
psykiska egenskaper tydligt för alla, som icke hängt upp sig i
filologiska trollnät. Men språken äro nära beslägtade, de höra båda till den
ugriska eller altai-stammen och det, jemte mycket annat, bevisar att
folken varit i nära beröring. Man kan då tänka sig två möjligheter.
Den ena att folken träffats någon städes i granskapet af nu varande
hem och att den starkare grannen, Finnen, trängande den svagare
Lappen, äfven påtryckt honom sitt språk, liksom en del af sina
tänkesätt och religiösa föreställningar. Den andra och troligare, att båda,
jemte flera andra folk (Ungrare och Turkar t. ex.), tillhört ett större,
östligt, länge samman hängande välde i Altai-trakten; att de -från
detta gamla sammanhang ha sina gemensamheter; att Lapparne först
vandrat eller drifvits ut, tagit vägen mot nord-vest, då de sannolikt,
till följe af sitt ursprungliga nomad-lif, från början bott nordligare
än Finnarne. Man kan då tänka sig att de vandrat långs
Irtisch-flodens sydliga rötter till höjden af Tobolsk eller nordligare mot Ob;
att de der efter spridt sig mellan Tavda-, Kon da- och Sosva-tiodernas
källor (58°—63° n. 1.); att de vidare stigit öfver Ural genom något
eller flera af dess rymliga, blott 13—1500 fot höga pass; att de så
kommit in i don stora på floder, sjöar och kiirr rika barrträds-regionen
kring Petschoras och Dvinas rötter, norr om Uvalli-åsen (de gamles
™ons Alaunus), hvilken, skiljande de nyss nämda flodernas källor från
kolgas och Urals och slingrande i serier af afbrutna kullar, går fram
krmg m» n 1 ; österj sänker sig till 58° i vester, der han kulminerar
Vld Valdai (på 51° o. long.) och skickar grenar mot norr, hvilka genom
Maansclkä (och Suolaselkä) öfver gå i Kölarne (Kölen). Oaktadt han
■ner än dels blott är 5—600 fot hög synes denna ås utgöra en särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
