Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 KARELARE OCH NOVGORODER.
botten rätt att fiska vid Vesterhafvet, lyser han mot Ryssen skydd öfver
finska Lapparne från Vardanger till "Kuothlakylä", vid "Vår och
Rijk-sens strengie neffst och vrede", samt klagar hos danska regeringen
öfver Finmarks-fogdarnes intrång på Svenskarnes rätt derstädes. Detta
klagomål blef väl utan följd, men en mängd åtgärder företogos för att
försäkra väldet öfver Lappmarkerna.
Erik XIV egnade ock någon uppmärksamhet åt denna fråga och
klagade (1563) hos danske konungen der öfver, att dennes fogdar
förmätt Lapparne vägra skatt, o. s. v.; tvisten om Lapp-väldet ingick
äfven bland anledningarna till det samma år utbrutna kriget mellan
rikena. — Likså interesserade sig Johan III för saken; han lät sina
kommissarier vid gränsmötena 1577 och 1580 klaga öfver fogdarnes
orättvisor, begärde 1591 förbud för all seglats norr om Norge till Archangel
under den tid Sverige hade ofred med Ryssen samt lät i öfrigt genom
ombud undersöka förhållandena.
Men först efter hans död togs saken allvarsammare; det var Carl
IX som skötte spelet, först i Sigismunds namn, sedan och kraftigast i
eget. På bref i ämnet från Sigismund svarar Kristian IV af Danmark
med en lång klagoskrift om allt ondt man i Norge lidit af svenska
fogdar och begär att saken måtte på ett möte uppgöras.
En ny makt hade denna tid uppträdt viel Nordhafvet. Det gamla
Bjarmaland hade störtat samman för Karelarne; desse hade kufvats af
Nowgoroderne. Redan 1326 hade, som förut nämdes, ett slags
gränstraktat skett mellan Norge och Ryssland, hvar vid gränsen bestämts så,
att Ryssland egde taga skatt af Karelarne till Lyngen vid hafvet och
Målselfven uppe i landet, Norge der imot af Lappar och blandadt folk
till Trjanema vid Hvita hafvet och Voljo, öster om Kandalax. Detta
distrikt russifierades imellertid småningom, mest genom missionärer, ocli
Ryssarne upptogo skatt; de gjorde äfven der ifrån infall i öfriga landet
och mycket öfvervåld, som innevånarne klaga i ett bref till kung Erik
af 1420. Sjelfva det nämda distriktet tycktes icke vara mycket vardt,
men det blef af stor vigt genom sin fiskrika kust, hvarest uppstod stark
rörelse. Är 1580 säges fisket der vara drifvet i stor skala; salterier
anlades på flera ställen; Hamburgare, Engelsmän och Holländare
besökte kusten i mängd; Arkangcl och Kandalax blomstrade, Köla eller
Malmus, som det då kallades, befastades 1583, o. s. v. (se ofvan sid. 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
