Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM LAPPARNE VID VESTERHAFVET. 415
Här imot protesterade nu allt jemt Danmark, ty distriktet ansågs
tillhöra Norge.
Ett krig mellan Sverige och Ryssland slöts nu 1595 genom den
ofvan nämda freden i Teusina, hvar vid bestämdes, att "de Lappar,
som bodde på skogarna mellan Österbotten och Varanger, skulle göra
sina utlagor till konungen i Sverige"; Carl trodde eller låtsades tro att
Ryssland här med afträdt något som verkligen var dess tillhörighet,
nämligen bela väldet öfver i fråga varande Lappar, och handlade der
efter. Trots Kristian IV:s pompösa resa (1599) till Köla med 8 skepp
och hans hyllning derstädes, trots det att hans fogdar årligen foro dit
för att protestera mot skattens uppbärande af andra*), lät Carl
verkställa vidsträckta och noggranna undersökningar af landet; han skickade
sändcmän som bereste det och hela Finnmarken, som förde med sig
varor, för hvilka de tillbytte sig eller ock uppköpte andra, uppburo
skatt, ingåfvo förslag till landets förbättring och utförde hvad han på
grund här af befallde; 1607 tillsatte ban ståthållare öfver
Vestersjö-finnarne och befallde byggandet af ett fäste på Vadsö; samma år
uppskickades ett fartyg för att kräfva skatt, men det togs i Bergen; 1608
lärer han hafva gifvit Göteborg privilegium på att fiska och handla i
Finnmarkens alla fjordar; redan vid sin kröning antog han, som bekant,
titeln "de Kajaners och Lappars konung". Detta allt gjordes nu
hufvudsakligen för att vindicera och befästa väldet öfver Lapparne vid
Vestcr-hafvet och der igenom öfver det vigtiga land de bebodde; men
På samma gång utfördes mycket godt för folket, som vi framdeles få se.
I början af denna tid (1601—1603) höllos möten i Kongsbacka,
Knäröd och Flatesjöbäck, för att i godo ordna höghets rätten; men alltid
lörgäfvcs, ty ingen derå parten prutade. Efter Carls död utbröt krig
tnellan Sverige under Gustaf Adolf och Danmark, hvar vid striden om
Finnmarken och om konunga-titeln äfven anfördos som krigsorsaker
»aktadt Gustaf Adolf genast afstod från titeln. Här vid egnades stor
"ppmärksamhct åt Finnmarken och ledo Lapparne mycket; från [-Titis-t]ord-] {+Titis-
t]ord+} och Varanger drefvos de ut på öarna, deras boningar, båtar och
båt-ställen förstördes, fienden hade i hvarje fjord bevärade fartyg, bygde
blockhus etc.; man trodde att norske ståthållaren på Vårdö skulle med
1 resor ocli protester fortforo ända til! 1800! Ku särdeles komisk beskrifning na
, vill dessa besök i akt tagna ceremonier fiunes i Dansk Magazin, Bind. sidd. 2711
OP.I1 f/ii t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
