Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 SKOL-UNDERVISN ING
lysningen, hvar igenom de fruktade minskning i’ sitt välde.
Hiifvud-skälet var väl att man då, liksom längre fram, icke kunde komma
någon väg af obekantskap med folkets språk; utan att kunna och väl
kunna lapska språket var det icke vardt försöka lära eller öfvertyga
folket om teologiska spetsfundigheter, inot hvilka det kunde sätta andra,
hvilka hade det stora företrädet att hafva ingått i folkets medvetande
och vara ärfda från fadren; det var så mycket mindre hopp om
framgång, då de nya ideerna kommo från en främmande, i många
hänseenden fientlig, förtryckande stam. Egna begrepp måste man ock i sanning
haft om Lapparne, då man, som drottning Margareta (1389), skref till
dem långa bref på latin; om sådana bref kommit fram, måste de hafva
ländt till föga uppbyggelse. De enda spår af de katolska presternes
inverkan, man kan finna, äro: upptagandet på trolltrummorna af
treenigheten, jungfru Maria ocli en del helgon, samt i Lapparnes gudalära
dunkla antydningar på skärselden.
Samma likgiltighet- för Lapparne å statens och det officiela
presterskapets sida fortfor ännu en tid efter reformationen. Visserligen
uppsände Gustaf I prester till Lappmarken samt förordnade om dop
och undervisning, hvilken senare skulle pröfvas genom förhör, men ban
var rädd låta prester resa upp till Lapparne, emedan de kunde undan
kronan köpa de för Eskils gemak bestämda "dyr-skinnen". — Lika dant
var förfarandet under Erik och Johan.
Carl IX började, äfven på detta område, ett nytt tidehvarf; ban
anlade kyrkor *), tillsatte prester och började äfven undervisningen, fast
på sitt eget sätt. Ar 1606 berättar hans sändeman, Daniel Thordson
Hjort, följande kosteliga historia: "Hafver jag ock efter II. K. M:ts
befallning låtit uttaga en hop med Lapp-pojkar, hvilka efter H. K. M:s
vilja till Upsala skolestuga förskickas skulle — summa 16 personer.
Utaf dessa pojkar äro 6 lefrerede lappfogden i Tornio att föra med
sig i sommar på skepp, efter det föll mig besvärligt att föra dem med
mig så lång väg öfver land. Utaf de andre 10, som igen voro, blef
en sjuk strax i marken och blef för den skull efter. Men de andre 9
förde jag med mig till Gnarp i Helsingland, och der uti liinsmansgår-
’) Det var under Carls tid (kring 1606) ocli med anledning af hans reforin-sträfvanden,
som tre Lappar (bröder) af frän Norge hemtadt timmer uppbygde en kyrka vid Rammin
och försedde henne med klocka. Det var vid denna kyrka som presten Georgius ville
blifva begrafd bland Lapparne, för att styrka deras tro pii uppståndelsen, han sä ofta
förkunnat dem. Hon qvarstod ännu 17(,>6, då hon för 4 r:dr såldes till Torneå
handlande, att inredas till natt-härberge ät dem pä deras resor till Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
