Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH KRISTENDOM.
427
den hwurffuo 2 de störste sin kos, och ined det samma kom ett
mägtig! stort stormväder, och lät jag strax i samma stunden ransaka i hela
soknen efter dem, men ingen kunde dem finna.–De andre 7 leff-
rerede jag fogden uti Gefle —, att låta göra dem kläder och skor, och
förmodar de nu äro i Upsala, dit jag befalte honotn dem förskicka.
Hafver och skrifvit för dem till ståthållaren Christoffer Wernstedt, att
han dem med nödtorftig spisning försörja skulle, antingen af
kommuni-tetet eller af slottet, till vidare besked ifrån II. K. M:t".
Gustaf 11 Adolf tog saken mildare; han fann det olämpligt att
draga ynglingarne ned till Upsala, inrättade för ändamålet en skola i
Piteå och lät göra början till andakts-böckers öfversättande på lapska.
Skolan flyttades sedan till Lyckselc, fick, pä grund af legat från Johan
Skytte, namnet den Skytteanska, och blef utgångspunkten för svenska
Lapplands civilisation. Der bildades nämligen många Svenskar, Finnar
och Lappar till skollärare och prester, de fingo kännedom i lapska
språket och blefvo der igenom i stånd att arbeta med framgång bland
Lapparne. Verket gick icke hastigt, icke med stora språng fram at,
men det gick säkert och utan några egentliga återfall.
Vid Christinas tid funnos 5 prester och 11 kyrkor för Lapparne;
vid 1671 funnos på en gång tre sådana män som Graan, Rehn och
Tor-næus, de båda förra Lappar, hvilka lemnat de skildringar, hvaraf så
mycket i det föregående blifvit hemtadt. Lycksele skola utvidgades
och förbättrades af Carl XI (1687), soin dess utorn lade sig särdeles
vinn om kyrkors byggande och utnämnande af dugliga prester. Under
Carl XII:s krig försummades Lappland; men ined frihetstidens öfver
allt inträngande, om ock mången gång felaktiga, sträfvan för landets
och folkets förkofran och utveckling, kom äfven Lapplands
undervisning i månges bog. Genom en kongl, förordning af 1723 bestämdes
att nya kyrkor och kapell skulle byggas; att, utom Lycksele skola,
skulle inrättas 7 andra vid lapska hufvudkyrkor; att för dem skulle
samlas medel genom kollekter i hela riket; att vid dcin skulle anställas
valde lärare, "grundfaste i religionen saint eljest beskedlige", hvarvid
"betyder intet om de icke äro förfarne i latinet"; vidare bestämdes att
barnen skulle undervisas först i sitt modersmål "och sedan få de lära
svenska, om de ha lust"; att minst hvart 3:djc år visitation skulle hällas
vid skolor och kyrkor och relation afgifvas till riksdagen; att ingen
fick blifva lapsk prest utan att kunna lapska språket; att böcker skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
