Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 LÅSERI-RÖRELSER.
Mot slutet af 1840-talet började i Kautokeino och spridde sig der
ifrån till alla angränsade Lappmarker en andlig rörelse i frenetisk
lä-sare-anda. Utledsen vid Lapparnes oordentliga, supiga lefverne, m. m.,
hade den genialiske L. L. Læstadius redan förut med hela styrkan af
sin energi börjat i tal och predikningar svafla och fördöma sina
åhörare; i den öfvertygelsen att endast de starkaste ord och bilder, den
ytterligaste skärpa här kunde verka något, for han ut på ett sätt, som
bragte sjelfve hans och sakens varmaste vänner i häpnad. Det verkade
på Lapparne ock, men med den hos dem lätt uppkommande
dysterhet och missmod, antog deras andeliga stämning en nästan
mennisko-fientlig form. De mord, som begingos, hade dock, som Hvoslef visat,
icke sin grund i religions-fanatism, utan voro följder af personligt hat.
Denna andliga rörelse blef Læstadius och alla prester öfvermäktig,
rasade några år, utbredande sig, som sagt, åt alla håll. ]Vien dels genom
kloke lärares inverkan — Stockfleths bland andra — saktades
fanatismen och vändes allt till det bästa; nu mera qvarstår, som jag i det
föregående flerstädes antydt, nästan blott goda följder der af, i höjd
sedlighet och minskadt superi; det enda obehagliga är dysterheten,
mensko-skyggheten, som ännu på vissa håll framträda.
Under tidens lopp utvecklades ock allt hvad administration heter.
Till en början fanns väl intet spår af sådan; Birkarlarne fingo göra hvad
och hur de behagade. Men redan 1420 höllos ting och 1424 säges i en
lagmans dorn att lappfogden skall skipa så att alle Birkarlar och
Lappar ske rätt; honom skola Lapparne och Lapp-farare hjelpa och icke
tillstädja någon att rifva och slita de fattige Lappar, öka ren-skjuts,
m. m. Här hafva vi således på en gång domare, fogde och laglig (?)
skjuts.
Styffe nämner (sidd. 298 och 299) att hela Norrbotten vid
unionstidens början lydde under fogden på Korsholms slott och att en
underlagman 1409 fanns i Vesterbotten å Upplands-lagmannens vägnar;
säkerligen lydde Lapparne äfven under dem. Om någon ordning fanns
der i, var troligen fogde-väsendet der ordnadt så som i det öfriga riket.
Skjutsen var väl sannolikt ursprungligen blott ett Birkarlarnes tilltag,
hvilket af vana blifvit ett åliggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
