Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om moraliska föreställningars sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
ofullkomliga uppfattning symboliseras allt efter
historiska förhållanden. Men kan det icke av
oss fattas såsom något bestämt utan försinnligan¬
de, så är tanken på detsamma såsom en viss
verklighet, upphöjd över den sinnliga världen,
meningslös. Man uppfordras att se bort från
de sinnliga elementer, som behövas för att före¬
ställningen skall äga någon som helst mening
— och ändock skall en mening finnas kvar. Det
är som om man sade: Gud är rättvis — men vid
tanken på hans rättvisa skola vi se bort från
vad vi mena med rättvisa. -¬
Men även om dessa betänkligheter med av¬
seende å möjligheten att föreställa en övernatur¬
lig vilja i oss kunde hävas, skulle likväl där¬
igenom icke något mått kunna vinnas för be¬
dömandet av moraliska åskådningars riktighet.
Väl skulle då alla moraliska väsens osinnliga
viljor vara att tänka så, att de utgjorde en
gemenskap. I den osinnliga världen skulle varje
vilja vara bestämd av varje annan såsom själv¬
ändamål, utan att därför upphöra att vara sitt
eget ändamål. Men så fort den sålunda givna
principen att behandla sig själv och andra som
självändamål skall tillämpas på viljorna i sinne¬
världen, inträda svårigheter. Den enas naturliga
mål kunna här komma i strid med den andras.
Vilket är då det rätta förbållandet mellan de
konkurrerande intressesfärerna? 1 själva verket
kan efter den nämnda principen vad som helst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
