Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Pänningens värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 OM PÄNGAR:
belopp, t. ex. fasta skatter och räntor på lånade kapital.
Hit höra de flesta landtmän samt många fabrikanter och
handtvärkare. — Vid en nedgång i pängarnas värde (all-
män prisstegring) inträda naturligtvis de motsatta följderna;
den är till men för den förstnämda klassen af personer
och till fördel för den sistnämda.
Vidare bör man komma ihåg, att dylika prisförändringar
aldrig ske på det sätt, att alla varupris och arbetslöner
samtidigt ändras. Ett visst fasthållande vid de genom
varan bestämda prisen yttrar sig på mångahanda sätt.
När prisen i den stora handeln sjunka, följa icke detalj-
prisen strax efter. Arbetslönen ökas icke strax, då pänning-
värdet sjunker; det tager någon tid, och under mellantiden
får arbetaren betala sina inköp dyrare utan att lönen
stigit. Å andra sidan medför icke häller hvarje prisned-
gång strax en nedsättning af arbetslönen.
Af största vikt är det alltså, att pänningarnas värde
är utsatt för så få växlingar som möjligt. Nu kan man
naturligtvis icke genom det sätt, hvarpå pänningväsendet-
ordnas i ett land, hindra att de olika varornas pris ändras
från tid till annan. Hvarje vara kan ju stiga eller falla
i pris på grund af förhållanden vid dess egen tillvärkning
och efterfrågan. När skörden på hela jorden är ovanligt
riklig, så blir säden billig, och i dåliga år blir den dyr.
Sådana växlingar kunna icke undvikas och de kunna med-
föra skadliga, ekonomiska följder. Men dessa ogynsamma
förhållanden mångdubblas naturligtvis, när den vara, hvil-
ken tjänstgör såsom värdemätare för alla de andra, själf
är underkastad starka värdeförändringar. Ty en dylik
växling i pänningens värde visar sig som en växling, icke
i en utan i alla — eller nästan alla — varors värde, och
alla de ofvan anförda följderna inträda därvid. Man bör
således välja en vara, hvars värde är så oföränderligt som
möjligt.
Om alla varor gäller, att deras värde påvärkas af
deras mängd och efterfrågans styrka. När en varas mängd
kan helt plötsligt förändras betydligt, kan dess värde lätt
undergå starka växlingar, och det samma är fallet, om:
efterfrågan efter varan plötsligt kan ändras. Men i båda
dessa afseenden äro guld och silfver utsatta för färre
rubbningar än många andra varor, och till följd däraf är
deras värde jämförelsevis fast och oföränderligt, åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
