Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sveriges myntförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES MYNTFÖRHÅLLANDEN. 23
försel, som den stora krigsskadeersättningen från Frankrike
gaf upphof till. I de skandinaviska rikena uppstodo nu
önskningar om att göra detsamma. Hade Sverige under
sådana förhållanden behållit sitt myntsystem otörändrat
med silfver som grundval, medan de länder, hvarmed det
stod i handelsförbindelse haft gnlid, så skulle följden blifvit
en stor osäkerhet i alla landets utländska omsättningar-.
När t. ex. en köpman inköpt varor i Tyskland för
att sälja dem i Sverige, förband han sig att efter en viss
tid, exempelvis tre månader, betala dem med en viss
summa tyska riksmark, alltså en viss mängd guld. När han
sålde dem i Sverige, fick han betalning i silfver. Om nu
under mellantiden silfret sjönk i värde i förhållande till
guldet, så blefve det belopp i riksmark, han var skyldig,
lika med flere riksdaler än då köpet afslutades, så att han
måste utgifva flere svenska silfvermynt för att få det
guld, han borde betala till Tyskland: varorna hade blifvit
honom dyrare än han vid inköpet beräknade. När vi 1873
öfvergingo till guldmyntfoten, voro 1,000 tyska riksmark
ungefär lika med 890 riksdaler. Om vi ännu haft silfver-
riksdalern såsom värdemätare, skulle 1,000 riksmark nu
motsvarat ungefär 1,340 riksdaler; detta till följd af silfrets
prisfall under tiden. |
33 stor är den förändring, som skett under de sista
415 åren. Från månad till månad äro växlingarna natur-
ligtvis helt små, men de ha dock någon gång kunnat vara
så stora, att 1,000 riksmark den ena månaden varit värda
:80) riksdaler mer än den föregående. Det följer af sig
själft, att köpmännen vid afslutandet af affärer och uträk-
ning af sina pris hade måst taga möjligheten af dylika
förluster med i beräkningen. Följden gkulle ha blifvit, att
de utländska varorna fördyrats för förbrukarne och att
en del omsättningar med utlandet, som kunnat vara till
nytta för landet, alls icke kommit till stånd. Och vidare
hade all handel med utlandet fått en mera spekulations-
-mässig prägel. All sund handel mellan länderna beror ju
på, att köpmannen upphandlar varorna där de äro billiga,
för att sälja dem där prisen äro högre. Men när han
i utlandet köper en vara, som i Sverige säljes för 1,000
riksdaler, och han i köpets ögonblick icke vet, hur
många riksdaler han kan komma att betala för den,
så ledes hans företag icke af en säker beräkning,
Mort AA VIE EEE 06 PANNA st APERAK NRO NE So ENG EA
- UPS Kiki kal
BYSEN ARR BIR DUANE NEAR RPNÖRST SNR AVR é förs jon ie ANKAS ör ÄR kro DRA Seden KA RÅ EEE ÄR EN öns
a FARERNEER
R ISEN
DAR AR AD AoA IS AE äre PER se AE RR 6 de AE : de - Ve SFÄREN |
bran - VDK LR ke bene VARS ENDA Ande ar sk Hr > bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
