Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bankanvisningar och sedlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 OM PÄNGAR.
millioner kronor. Om nu därutaf 9,000 millioner låge
obegagnade - och endast 10,000 vore i omlopp, och vidare
er ökad varuomsättning tvang ut i rörelsen 5,000 af de
9.000 millionerna, som förut legat. stilla, så skulle ju på-
så sätt 15,000 millioner vara i omlopp emot endast 10,000-
förut, och detta likväl utan att mängden af ädel metall
ökats det minsta. — Likaså kan man hjälpa sig med en
mindre mängd metall, om en stor del af betalningarna
och varuomsättningarna försiggå utan bruk af värkliga-
pängar. Båda dessa besparingar ernås i hög grad genom
vår tids bank- och kreditväsen. Genom ett allmänt an-
litande af banker och sparkassor kommer för det första
mycket. mindre ädel metall att ligga obegagnad, än hvad
äljes vore fallet. Se här orsaken: för en mängd personer,
i synnerhet handlande och näringsidkare, är det nödvändigt
att hafva kassabehållningar för att kunna fullgöra sina.
många utbetalningar, och vidare fins det en mängd folk,
som till olika ändamål hopspara pängar. När nu ägarne
gömma dessa behållningar i form af kontanta pängar, vare:
sig i järnskåp eller i strumpskaft, drages tydligen en stor
del af de ädla metallerna bort från omsättningen, och
dessa samlade förråd hafva alldeles samma invärkan på
prisen, som om metallmängden hade minskats med mot-
svarande belopp. En dylik upphopning af guld och silfver
var vanlig i äldre tider. När rättssäkerheten var svag
och tillfällena till kapitalanläggning (i vinstgifvande före-
tag) voro få, så kunde den, som hade mer pängar än han
behöfde till sina utgifter, icke göra något bättre bruk af
dem än att själf gömma dem för framtida behof. I vår
tid däremot insättes största delen af kassabehållningar
och hopsparade summor i sparbanker och andra pänninge-
inrättningar. Om dessa anstalter gömde de insatta pångarne
i sina järnskåp, så vore därmed iftet vunnet, men nu för
tiden hvilar bankrörelsen just på den principen, att endast
en mindre del af de insatta medlen behöfva finnas till-
städes i banken i form af pängar. BStörsta delen utaf dem
sättes däremot i omlopp genom bankens utlåningsrörelse.
Erfarenheten har med tiden lärt, att bankerna icke behöfva
ha sina kunders hela tillgodohafvande inne i kontanta
pängar. Ty den, som satt in sådana, tager icke genast
ut allt ihop. En del af de i en bank insatta medlen till-
höra köpmän m. fl. som alltid måste ha en summa stående
för att bestrida de löpande utbetalningarna. De belopp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
