- Project Runeberg -  Om skidor och skidlöpning /
8

(1904) [MARC] Author: L. A. Jägerskiöld - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skidans beskaffenhet. Virket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8
OM SKIDOR OCH SKIDÅKNING
lönn, bok och äfven ek lämna utmärkta om än något
tyngre skidämnen. Ja t. o. m. rönn och sälg lära i Norge
med förkärlek användas, om de kunna erhållas i
användbara stycken. Till skidor, som skola användas mycket i
kuperad terräng samt till hoppskidor tages hälst ädelt
löfträd, vanligen ask. *)
En »löpskida» (se följande sida) bör vara baktung,
en back- eller hoppskida (se s. 11) däremot framtung.
Skidans bäryta, som hos olika typer växlar mellan
16 och 24 kv.-dm., öfvensom dess tjocklek och däraf
följande tyngd, böra så vidt möjligt vara afpassade efter
löparens vikt och styrka.
Att här gå igenom alla de ofta nog för hvar bygd
utmärkande, stundom mycket olika former, hvari skidan
uppträder, nekar oss det bristande utrymmet och torde
på grund af felande material förbjuda sig själft.
Visserligen äger numera det Nordiska museet i Stockholm bland
sina ofantliga samlingar också en rik uppsättning af olika
slags skidor. Men äfven om den vore bearbetad skulle den
svårligen kunna lämna en fullgod bild af våra nordiska
skidor och deras utveckling. Man kan därför ej nog
uppmana allmänheten att väl tillvarataga äldre eller
egendomligare af allmogen brukade skidor och skidtillbehör.
Som regel torde man kunna säga, att ju jämnare och
öppnare den till skidlöpning använda marken på en ort är,
den må sedan som i vissa trakter af Finland utgöras af
islagda sjöar och myrar samt glesa tallmoar eller som i
vissa skandinaviska bygder af vida fjällslätter, desto längre
och smalare blir skidan. Härigenom ernås större snabbhet
med mindre kraftförbrukning, medan däremot skarpa
svängningar mycket försvåras eller nästan omöjliggöras.
Men består den mark, som skidlöparen måste färdas öfver,
af tvärbranta, ofta skogklädda lider, eller gäller det att
på jakt slå sig fram tvärs genom täta skogssnår, då blir
den använda skidan gärna kort och bred, med ett ord af
en typ, som tillåter tvära vändningar och kast, men å
andra sidan fordrar större kraft, när det gäller att ut-
*) Almträt, som har alla förutsättningar för att bilda utmärkt
skidvirke, betraktas eller kanske rättare betraktades af allmogen i vårt
bärgiga broderland med en nästan vidskeplig vördnad i följd af sin
stora glatthet och den däraf följande halsbrytande farten. »Den lede
står bak på almskidorna.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 3 14:05:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskidor/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free